Morning Glory - CANNES 2009 #4

Lördagen 16 maj har just börjat - med en god frukost på balkongen och mängder utav kaffe. Nicolas var uppe först med siktet inställt på Vertige som jag snackat upp under dagarna - tillsammans med Fish Tank den enda 4-poängaren hittills (av fem möjliga). Nu har han gått iväg på den dagliga Croisette-promenaden. En halvtimme tar det ungefär att ta sig till Arcades som ligger längst bort från oss, vilket gör Cannes-vistelsen ganska hälsosam med tanke på alla walkabouts man gör fram och tillbaks varje dag.
Ängeln Nicolas började dagen med att boka in hela gänget på Red Carpet-visningen av Johnnie Tos Vengeance! Soon it is SMOKING TIME!!!

Vengeance - Bande-annonce (vost) de Johnnie TO
by baryla

Förrgår kväll var ösregnig, gårdagen var mer eller mindre blöt, men idag är det riktigt soligt. För en Cannes-novis som mig själv som enbart har erfarenhet av den kyliga filmfestivalen i Stockholm, så var jag förundrad över hur man ställer sig inför ett biobesök när det är 25 grader varmt ute. Faktum att det är en win-win-situation. Antingen är det just såhär varmt (eller varmare), vilket gör att när man väl tagit sig till bion så är man i stort behov av svalka. Eller så regnar det som igår och då är det skönt att torka sig i salongen.

Än så länge leder jag ligan över flest filmer (10 stycken på tre dagar), även om mitt försprång över SEO och Nicolas mer har med deras många business-möten att göra. Såhär ser det ut än så länge för egen del:
Mutants (David Morley) - BETYG: 3
Give 'em hell, Malone (Russell Mulcahy) - BETYG: 2
Fatso (Arild Fröhlich) - BETYG: 3
High Lane aka Vertige (Abel Ferry) - BETYG: 4
Tormented (Jon Wright) - BETYG: 2
Bitch Slap (Rick Jacobson) - BETYG: 1
Surviving Crooked Lake (Sascha Drews) - BETYG: 2
Fish Tank (Andrea Arnold) - BETYG: 4 (en stark sådan)
Gigante (Adrián Biniez) - BETYG: 2
The Cry of the Owl (Jamie Thraves) - BETYG: 3 (en svag sådan)

Även om Nicolas skrev att ALLA såg The Descent 2, så gick jag istället på den lågmälda uruguayanska Gigante istället. Jag hade sett trailern på grottskräckisen och var skeptisk över att den kunde hålla jämn kurs med föregångaren. Uruguay-filmen var som en korsning av Fatso och One Hour Photo, eller Kieslowskis . Snäll säkerhetsvakt stalkar en städerska som han iakttar i övervakningskamerorna. Länge höll filmen god form och det var lätt att sympatisera med huvudkaraktären. Men tyvärr så utvecklade sig inte historien tillräckligt för att hamna över godkänt i betyg.



Sist på kvällen var det dags för Cry of the Owl - en thriller med åtminstone två saker som lockade mig att efter några öl ändå återvända till biomörkret halv tio på kvällen; Patricia Highsmith och Paddy Considine. Jag har svårt att ducka för Highsmith-filmatiseringar - dom bjuder alltid på något intressant. Och Considine har visat god form i det mesta han varit med i, även om han inte nått upp till samma star quality som lookaliken Sam Rockwell. Jamie Thraves som i min bok mest är känd för den oöverträffade musikvideon till Radioheads "Just" (kan ses på http://www.youtube.com/watch?v=R5X7HKxpiQA) än sina långfilmer, var jag nyfiken på. Det visade sig att han skötte sig hyfsat i denna kanadensisk-tyska (!) samproduktion. Med en något seg början och en något seg Julia Stiles som bromsklossar så lossnade det efter ungefär en halvtimme när allt verkar gå åt fanders för Considines deppiga aero-designer. Avslöjar inget mer än så, men kan tillägga att Beautiful Beast-aktrisen Caroline Dhavernas gör en riktigt bitchig biroll.

Idag blir det OSS 117-uppföljaren för de flesta i gänget. För egen del blir det aborigin-filmen Samson & Delilah och därefter antingen The Host-regissören Bong Joon-hos nya Mother, eller Ole Bornedals Fri os fra det onde.

/ guest blogger Johan

Down and dirty on brit horror

It’s a dirty job and someone has got to do it! Därför tar jag tangentbordet för första gången i år (all work and no play makes Nicolas a dull boy... not!) för att hylla en film som alla Subborna/Njutas/StudioS gick och såg ikväll i sann symbios: THE DESCENT: PART 2. Ingen av oss var helt missnöjd –förutom en, guess who!!!- men ingen sprutade av glädje likaså som jag –förutom en, guess who!!!

Alla ni som inte sett The Descent, sluta läsa bloggen och se den NU. Det är en av allra bästa europeisk skräck som kom ut de senaste åren. Och hur blev resultatet när del 2 gjordes i följd av ettans succén, och inte i regi av Neil Marshall som istället håller på med Centurion?

Det är en klassisk sequel som tar upp precis där ettan slutade, och repeterar storyn en gång till men med mer blod, mer sprut, mer skrick, mer självdistans, mer bajshumor, mer female fury och flera monster! Yummi! Eller som det sägs numera: ”Feed the horse, yum, yum!”.



/Nicolas happy when I get happy splatter my way (Suck my Sinatra!).

PS: Note to God: I lied today but it was to get an invite to a high end party so it’s ok right?

Domedagskaskader

En bit ut i vattnet längs Croisetten kunde man ikväll se och framför allt HÖRA trailern till världskatastrofspektakelmannen Roland "Bom-Bom" Emmerichs kommande mastodontrulle "2012". Hela världen ska tydligen återigen jämnas med marken. I en gigantisk vattenkaskad projicerades en textbaserad teaser till domedagsmusik som nästan krossade alla rutor i närheten. Hemskt fräsigt faktiskt. Jag (Anders), Nicolas, Carin och Ebba satte oss efter ett tag och njöt av lite drickbart till det sporadiska domedagstrailerljudet. Vi satt och försökte lista ut med vilka intervaller vattengrejen visades men det fanns ingen logik alls. Var 5:e minut, efter en kvart, 11 minuter... Antagligen en sjukt komplicerad logaritm som vi aldrig kommer förstå. Plötsligt - på absolut högsta volym - hördes ett klassiskt "DING-DONG!", alltså det ljud Windows kräks ur sig då något går riktigt snett. En error-alert som antagligen kommer sänka hela filmen.
Åh, så hela staden skrattade, flabbade och fnissade!

Vatten- och storbudgettrailer nedan:





(Skillnaden, räknat i år, mellan katastrof-Rolles förra film och 2012 är exakt 12 012 år, men det har säkert inget med det japanska rockbandet "12012" att göra.)

Det är Fish tanken som räknas

Japp, Andrea Arnold kommer inte göra någon som gillade hennes debut Red Road besviken. Fish Tank är minst lika bra och måhända även ännu mer deppig. Katie Jarvis som spelar huvudrollen ligger nog bra till för att vinna en ansenlig mängd skådespelarpris för sin prestation, likaså har fotografen Robbie Ryan gjort ett snyggt jobb och guess what? Michael Fassbender har en bärande roll även i denna film. / guest blogger Johan

Strandlekar

På stranden vid festen igår kväll passade Anders, Nicolas och Johan på att leka gissa-filmen-leken. Här är resultatet.

Bitch Slapped

Här är lite bilder från gårdagens bitch slapping. Eftersom filmen inte var någon höjdare, var vi nöjda över att det var fri bar och på festen som hölls på American Pavillion på stranden intill festivalpalatset. Kändisarna från filmen stod och rotade i en liten hage medans vi talade med allehanda amerikaner. Bland annat någon bullrig typ som påstods driva New York Filmschool och ha Viktor Sjöström som farbror. Vet dock inte sannolikhetsgraden eftersom han verkade aningens överförfriskad. Sen dök britterna upp i form av Jake West med possey. Och då påbörjades något slags försök till sjöslag innan vi blev utkastade av fem bouncers för att Jake hade, hmm, hur skall jag uttrycka mig här, kastat guds helilga vatten(?) mot ett staket utanför tältet. Understrykas skall här att stället inte hade någon toalett, men serverade jättestora, tillika jätteäckliga öl. Oh, well det var väl dags att gå hem ändå.

Innan dess hann åtminstone Nicolas och Anders med en photo session med en av de tre huvudrollsinnehavarna America Olivo. Som skall pryda omslaget till juninumret av Playboy i USA. Hoppla.

Givetvis hade det börjat spöregna lagom tills vi skulle spankulera den ca 20 minuter långa vandringen hem längs Croisetten. Så jag med min festsminkning blev lite av ett katastrofdrabbat område. Ebba "the corpse paint" Rydqvist.

Dag tre kommer bestå av sporadiskt filmtittande och några möten. Vi får se var det bär oss.

/Ebba

America Olivo på Playboy

Väntan på visning utanför biografen Olympia (som typ har plaststolar??)

Makeup mishap.

Anders+America

Nicolas+America


Anders blir ömsom omtyckt, ömsom bitchslappad!

Anders och världens gladaste tyska, erotik-3D-regissören Christina Kinne

Nicolas med Bitch Slap-osten

Bitch slaps and French mountain zaps

Nyss hemkommen från Bitch Slap-partyt och föregående visning. Man kan väl sammanfatta det hela som ett ambitiöst projekt att göra en revival/hommage på/till Russ Meyer eller att göra en långfilm av fighten mellan The Bride och Elle Driver i Kill Bill 2. Dvs dra ut en fight till 110 min film utan att det händer något direkt spännande. Samtliga i Sub-teamet var på plats och så gott som alla bekräftade att det gick att somna i en kvart och ändå vakna upp i samma actionscen. Låter kanske inte helt fel, men det var det minsann. Öppningsvinjetten är dock fullkomligt strålande och soundtracket (som delades ut på efterfesten) är minsann starkt.



Idag levde jag i ett parallellt Cannes-universum från mina vänner. Medan de gick och såg Moon tog jag itu med hela tre filmer; norska Fatso (ganska härlig komedi med mycket roligt snusk), brittiska Tormented (skolskräckis med mordiskt mobbningsoffer-spöke som kommer tillbaks och likt Carrie gör processen kort med sina fiender) och franska Vertige. Jag säger här och nu att alla ni skräckfans har en gyllene stund till mötes när denna film dyker upp. Med viss touch av Wolf Creek handlar den om ett gäng drygt-tjugoingar som beger sig till kroatiska bergen för att klättra en beryktad bergsstig. Självfallet går allt åt helvete och dessutom verkar det finnas någon i skogarna som inte gillar främlingar. Jag är minsann stor fan av Wolf Creek, men Vertige är minst lika bra om inte bättre. Här bjuds nämligen inte på någon längre upptakt, utan här startar spänningen från första bergsklättrarscenen och sedan släpper det inte förrän filmen slutar. Detta är fransk skräck när den är som bäst! / guest blogger Johan

Mooning!

The blogging faceless creature.

Åh! Åh! Åh! Det är lunar-theme idag mina vänner!

Så tog vi en fantastiskt lunch på Miramar Beach. Tre olika sallader som smakade himmel, och kostade blod. Efter att ha tänkt se den norska sucken "Fatso" fick yours truly av en slump syn på att brittiska scifi:n "Moon" visades klockan 15.30. Gissa om jag har peppat inför den!! Jag skrek av lycka och fick (inte helt ofrivilligt) med mig Carin och Anders på visningen. Där mötte vi upp the troopers, dvs Stekis, Jake West & co. Hmm, vi alla kinda ÄÄÄÄLSKADE filmen smått och efter filmen sms:ade Jake West regissören Duncan Jones (son till David Bowie btw) hur fint den hade gått hem hos alla. Och Jake fick glädjeskutt till ord tillbakskickade till sig. Två Sam Rockwells är dubbel glädje! :D :D :D

TRAILERTAJM!!!

Stekis, Jake och gänget skulle gå och ta en drink visade det sig, så vi hängde på. Och vi hamnade på finska bolaget Blind Spot som höll lite coctail i en urtjusig penthouse för att pusha sin kommande nazi-scifi(!) "Iron Sky", med den smått fantastiska taglinen: "In 1945 the nazis went to the moon. In 2018 they came back." Haha! Vi fick vin, en teaser-visning och pratade nördiga dvd-releaser med brittarna som officiellt har bjudit över oss till London för filmfest i och made för hans ny film som har fått world sales genom Sony och går upp på bio i UK 12 juni! Vi är sååå glada för honom! Dessutom avgudar vi Jake för att han gör oss så glada och för att hans film har taglinen "The battle of the sexes just got bloody..." Haha - hail the Jake! :D

TRAILERTAJM 2!!!

Sen blidde det photoshoot med den kvinnliga stjärnan från "Iron Sky" som kan beskådas nedan, innan vi gick hem för piffning inför kvällens visning+fest av "Bitch Slap". The Cannes-life... what can I say...

Nä, nu skall klackarna på. Stay nerdy folks! ;P

/Ebba - in the palm of the Croisette

Stekis ger "Moon" tummen upp efter visningen.

Timo Vuorensola, regissören till Iron Sky


Julia Dietze - the star of "Iron Sky"

SEO+Julia Dietze

Jake West+Julia Dietze.

Nicolas Debot+Julia Dietze



Carin och Ander @ finska Blind Spot-minglet.

Lunch at Miramar Beach.

Miramar Beach wine lunch.

Miramar Beach.

Cannes-lägenhet FAIL

20th Centurion Rip-off

Glada i hågen gick undertecknad och Carin till finfina Gray-bion för visningen av Neil "The Descent" Marshalls nya romar-action med Dominic "The Wire" West och Michael "jag är med i varenda satans film" Fassbender. Fullpackad salong och stora förväntningar! Först visas trailern och den ger omedelbar mersmak. Fassbender springer över berg med bundna händer, folk hoppar från stup, Olga "Quantum of Solace" Kurylenko svingar svärd och grejer. "Den filmen vill jag se!" säger jag lite skämtsamt efter trailern avslutats och vi inväntar the real thing.

Då tänds plötsligt ljusen i salongen. Hela det asiatiska blocket verkar vara med på noterna och reser sig upp och lämnar salongen. Vi andra tittar som fån på varann. What the FUCK! Här har vi traskat i en halvtimme efter alldeles för lite sömn och så har vi trampat in på en fullsatt visning av Centurion-TRAILERN!!! Årets hittills största Cannes-bummer är härmed avverkad. Fuckin Pathé!!! / guest blogger Johan

We've been Canned.

Japp, nu skulle jag vilja påstå att Cannes-festivalen officiellt är invigd, inte bara för tävlingen, utan för oss maknadsmuppar som är här för att köpa/sälja. Efter en middag (som delvis dränktes i en kakafoni av gatumusikants-oljud) gick så upp till Lilla Majestic för att känna av läget. Och där fann man det gamla goda gänget av filmrävar. Magnus Paulsson (prodcent till "Frostbiten"), och Anders Banke, som regisserade "Frostbiten" är här med sin nya film "Newsmakers" som gick upp på biograferna i Ryssland förra veckan. De gamla skåningarna kan man lita på. Ja och så stod ju vår Luxemburgare AAANIMAAAL i centrum och höll hov i sina lack-sneakers. 

Vi fick höra att vår favvo-buddy Jake "Evil Aliens" West är på plats också och precis har fått sin nya film "Doghouse" såld till Sony! (jippey!!) Så i år blir det fest av oändliga proportioner från brit-hållet kan jag tänka mig. 

Jo, vi fick slutet på "Dread" återberättat för oss också, och blev ännu lyckligare av att ha lämnat visningen. Svinta bort huden... :S

Sen började Nicolas leka med en kossa. Sen är allt svart. 

Nu iväg för att försöka komma in på Neil "The Descent" Marshalls nya film "Centurion". PEPP! :D 

Och så ber vi en bön för SEO och Nicolas som har veckans tuffaste mötesdag. Hang in there, in the end there will be beer! ;P

Busy belge.

Johans Cannes-cherry has been popped.

Konstigt att se vår Facebook-friends face på varje bil i Cannes.

Anders "Frostbiten" Banke. Här med sin nya ryska actionthriller "Newsmakers".

The hot shot producer Magnus Paulsson. 

AAANIMAAAL!

Doing the good ol' Petite Majestic. Lotta beer cans and pulling stoopid jokes.

Belgofucko.

Årets entre till Carlton.

Optimus Anders by night.

I give you hell, Mulcahy!

Russell "Highlander" Mulcahy is back! Inte med Christophe Belgofuckot-buddy Lambert, utan med Lambert-lookaliken Thomas Jane (som för övrigt är väldigt lik Aaron Eckhart), som vi senast såg gå ett dystert öde till mötes i The Mist. Här hamnar han välplacerad i en 50-talsnoirparodi som en slags korsning av Raymond Chandler och Fred MacMurray (från Double Indemnity), med trenchcoat, matchande hatt och en ihopstitchande alkoholiserad morsa.

Give 'em hell, Malone är till en början en av de mer underhållande festivalfilmerna jag sett i år (och jag har sett två hittills) - öppningsscenen är en pang pang-orgie där alla tappas på blod i de våldsammaste Robert Rodriguez-manér. Men resterande 80 minuter är en ytterst besynnerlig wannabe-Tarantino-mishmash av Bogart-noir och Joker-ripoffs. Doug "sadistiske fängelsevakten i The Green Mile" Hutchison verkar ha velat rippa Heath Ledgers Joker-porträtt till fullo, medan hans karaktär på samma gång kopieras utav Two-face i samma film. Han öppnar sin tändare minst sagt MÅNGA gånger och säger ordet "fire" fler gånger än Hendrix i låten med samma namn. Mulcahy är inte tillbaks, ursäkta min början av detta inlägg. Han har nog aldrig varit riktigt på gång för det första. Det var Razorback, Highlander, Ricochet och sedan var det inget mer.

Det enda som är hyfsat underhållande i Malone är var femte one-liner, t ex "Suck my Sinatra" och en drös andra som snart återfinns på en memorable quotes-sida på en IMDb nära dig. Utan dem hade vi knappast hållit oss vakna. På tal om det är det nu (kl 3:50) dags att gå och lägga sig. Imorgon väntar bland annat Bertrand Taverniers nya, samt Neil Marshalls CENTURION! / guest blogging Johan

Give 'em hell, Malone

CANNES 2009 #2

CANNES 2009 - DAG 2

Sitter här med Canal+ egna festival-program i stereo. Det spelas in ca 50 meter från där vi bor på stranden och visas på storbilds tv'n här där jag sitter i lägenheten. Francis Ford Coppola som är här med sin nya film "Tetro" som bjuder på Vincent "the weirdo" Gallo i huvudrollen!

Kollegorna sitter på balkongen och diskuterar dagens möten och dricker öl, Anders utnyttjar vår excellenta glädjekälla wifi'n till max på sin mobil och Carin gör sig fin inför kvällens förmodade middag.

Dagen började galant med möten för herrarna och slö lunch i solen på hederliga Seaside för mig, Carin och Anders som kalasade storartat på efterlängtad Salade Nicoise, Bloody Mary och sol. Bonnbrännan är ett faktum. Ett ca 2,5 timmars insupande av atmosfären, så att säga. Carin var så lycklig att hon inte ens kunde tala. Haha.

Vid tre gick vi i samlad tropp mot festivalens första visning, som var den emotpeppade franska apokalypsrullen "Mutants". En film som tidvis kunde anses något seg, men som verkligen briljerade till ibland! Filmen utspelar sig i en katastrofdrabbad värld som lider av ett virus som våldsamt förvandlar människor till muterade blodtörstiga kannibaler. Sonia och hennes man försöker ensamma överleva i en stor byggnad i väntan på räddning från militären. En framförallt väldigt rörande kärlekshistoria som till och med fick vissa att fälla en tår. Och framför allt fantastisk skådespelarinsats av Hélène de Fougerolles från Lucile Hadzihalilovic's Innocence. Som Anders så fint uttryckte det; som en "28 Days Later" meets the swine flu. Ungefär. Haha.

"Mutants" trailer:

Påpasslig vinpaus på en timme på Teatro och nyhittad wifi-station (yay). Så vi satt i regel och stirrade ner på våra iPhones och gjorde viktiga saker som att uppdatera våra Facebook-statusar och så vidare. Mycket socialt. Jag och Carin bestämde oss för att se Clive Barker's "Dread" medans killarna drog vidare för att dra i sig onelinerfesten "Give 'em Hell Malone". Johan har lovat en smärre rad om den, så jag fortsätter med att göra en liten bekännelse. Jo, vi gick alltså in på en ganska packad visning av "Dread" och tittade, och fortsatte titta tills jag, ahem, inte stod ut längre och gick ut från salongen! Filmen var långt ifrån dålig, men jag fick brådjupsångest. Psykisk terror fail! Wtf!

Carin kom ut efter mig och båda hade ett orosmoln hängade över pannorna som vålnader. Så vi lommade hemåt längs Croisetten som börjar fyllas på av folk riktigt ordentligt. Vi bråkade oss igenom folkmassan som kollade på Isabelle Hupperts officiella öppning av festivalen på Canal+ storbilds-tv, och hem till soldäcket, vinet och SEO.

Nu är det dags för en liten middag någonstans och sedan kanske avnjuta invignings-fyrverkerierna från balkongen.

Stay geeky folks!

/Ebba - at your service in Cannes

Långt borta - världens största lyxjolle the Queen Mary!

Canal+-studion vid vårt lunch-hak Seaside.

Filmdonnorna.

We're on the inside. Pöbeln looking in on us at Hotel Martinéz, där vi hämtar dagens tidnings-skörd var morgon.

Stranden mitt emot där vi bor.

Seaside from the seaside.

Le croisette!

CANNES 2009 #1

CANNES 2009 - DAG 1 (090512)

Efter katstrof-shopping efter röda mattan-klänningar och en väldigt lång resa med osannolikt menlös mellanlandning i Amsterdam, äntrade vi en Riviera som fullkomligen drypte av luftfuktighet. Men trötta och glada må jag säga. Precis som taxi-damen som uttryckte mitt humör med; "Elle rit! Tojours!!" ="Hon skrattar ju! Heeeela tiden!" Hahaha, och så har det fortsatt ;D

Efter detta äntrade vi vår nya lägenhet. Efter att i 5+ år ha bott i samma hus, var vi tvungna att hyra en ny lägenhet då Cannes-gänget har förökat sig. Det har sonika blitt dags för Johan, vår SubDVD-veteran, att poppa sin Cannes-cherry. Så vi är nu sex personer i den lyxigaste lägenheten ni någonsin cannes tänka er! Marmorgolv! Storbilds-tv! Plast-design-möbler! SOLDÄCK! Alltså vi bor i det infamösa "Little Bruno"-huset! Röda mattor i trappuppgången! Parfymerad hiss! Teak-väggar! God damn! Tyvärr -som befarat- så funkar inte den utlovade internet-uppkopplingen - SUPPLIES!!!

Hur som haver, vi skyndade runt hörnet till vår lokala mataffär och laddade med 10 liter vin, champagne, vodka, öl, frukt, illaluktande ostar, fransk sylt, juice och fettsprutande korvar. Sedan hetsjakt längs Croisetten mot festivalpalatset för att hämta ut våra akrediteringar. Årets marknads-väskor är så löjliga att man vill kissa i byxan av skratt - det är ljusgrå små skol-ryggor! Hahahaha!!! ;D

Vi sprallade loss till att vi fann en gratis wifi på palatset (ni anar inte dessa eeeeeviga internet-problem som Cannes bjuckar på :S) och facebook:ade som sinnessjuka i kön till att få våra pass.

Sen blev det en slött sprallig, och välförtjänt middag på ett av de lokala ställena med extatisk pluggande av morgondagens schema som bla bjuckar på Dario Argento's "Giallo" och franska apokalyps-infernot "Mutants" som vi peppelipeppar inför som gaaaalningar!! ;D

Fester vi har inbjuckningar till so far är: "Bitch Slap"-fecken på the American Pavallion som med all sannorlikhet kommer fyllas med amerikansk plast-valkyrier. Och sedan årets (för mig dinosaurie-pepp) "Anvil"-partajjet som sker på torsdag. Yey!!! :D

Hahaha! Och NU har Nicolas, Anders och jag i en joined force lyckats få igång vår wiiiifiiii!!! Weeee!!! Weeee!! :D Super thx to Nicolas och Anders som jobbade i ca TRE timmar för att få det att funka. RESPECT! ;D

Nä, nu börjar "Emmanuelle 5" på storbilds-burken så nu blir det soffa och ett glas rosé till. Haha ;)

/Ebba - Live & direct from le Croisette!! :D

Arlanda mofos!

Vår trapp.

Anders the Transformer.

Yey!

Fylla & flight!

The J-LO wardrobe.

As seen.

The eternal search for wifi.

The emperor-sized bed.

First day of the Croisette.