SÖNDAG 18/5 2008

Söndagen bjöd på markant bättre väder med stekande sol och varma vindar, så det var lite tråkigt att behöva sitta inne på en hotell-lobby i fem timmar och jobba mot den enda sugiga snigel-uppkopplingen jag kunde hitta. Dessutom blev jag totalt utmanövrerad av vad som verkade vara större delen av Thailändska regeringen. Fick flytta över till Mike Tysons livvakter som bråkade rejält med nån head of security. Glädjeämnet var väl Jimpan Jarmusch som gled runt i lobbyn och såg så där härligt avslappnad och cool ut som han alltid verkar göra.

Under tiden begick Nicolas och Carin filmiskt självmord genom att gå och se ALONE IN THE DARK 2, producerad av Uwe Boll. Carins enda ord var: ?It was a mess?. Så vi lämnar det ämnet och går över till glammet.

Klockan sex var det dags för ?Sake Night? på¨japanska paviljongen. Där fröjdade oss med Sake och bugade för japanerna tills vi fick ryggproblem. Än mindre kunde vissa av de japaner kontrollera sina rörelser. Vissa av värdarna hade nog fått i sig en sake för mycket och vrålade okontrollerat ut över bukten. En vacker syn. När vi tröttnade på japanska drycker crashades den Schweiziska paviljongen där vi läppjade vin tillsammans med vår amerikanske vän och business partner Michael Dwyer (Screen Media Ventures), detta följdes av stekigt storbord med rosé på Grand Hotels utomhusbar. Fler och fler och fler människor anslöt, vilket gjorde att middagen som följde blev en rörig historia där femton, tjugo personers beställningar orsakade kaos. För att inte tala om notan.

Jag var otålig och smet i förväg eftersom Solid Entertainment och deras amerikanska vänner skulle ha karaokefest i något som storleksmässigt ungefär uppnår en yta av en korvmoj. Men alla var där. Orvar Säfvström, som hals över huvud hade farit ner under söndagen utan någonstans att bo, sjöng vackert Elvis. Karim Hussain gästade, likaså Lloyd Kaufman (Mr. Troma) som blev ivrigt påhetsad att sjunga, men avböjde envist. När det uppmanades att en tjej skulle upp på scenen blev yours truly plötsligt the center of attention då en hejarklack satte igång att skandera ?EBBA! EBBA! EBBA! EBBA!?. Nu undrar ni; did she do it? Svaret är tyvärr nej. Med alldeles för blygsamt alkoholintag under kvällen och en Lloyd I närheten, sprang jag likt en skållad råtta och gömde mig bakom en finne. Men det hade varit något det ? om jag hade fått typ en flaska till champagne i mig... ;-) Man måste ju dra gränsen någonstans, och tro mig, mimn sångstämma vill man inte utsätta för vem som helst. Jag skulle kunna dödat min så kallade karriär där och då.

Det hela slutade istället med att snuten kom och stängde ner partajjet, vilket påföljdes av en spontan protest-allsång i form av ?We are the World?... vissa protesterade i sig mot detta och försökte sig på att starta allsång med ?Fuck the Police?, men blev snabbt nertystade. Den franska polisen är inte att leka med.

Kvällen avslutades i festmässig besvikelse, då vi plågsamt blev upplysta om att alla ställen i Cannes numera måste stänga två. Nya regler till följd av stadens enade pesnionärers protester mot det eviga vrålet på gatorna till sju på morgonen. Som Gamla Stans-bo kan jag dock inte förebrå dem. Så vi gick ilsket hem och vaknade tack och lov pigga och fräscha.

Klockan börjar bli mycket och jag måste än en gång kränga på mig finstassen inför galavisningen av bröderna Dardennes LE SILENCE DE LORNA och SFI-festen. Stay tuned!

/EBBA


Sake Night!


Allsång i Cannes.


Journalisten Pidde Andersson och Orvar, som senare sjöng Elvis.


Karim Hussain (längst till vänster) var såklart där.


Till och med Lloyd Kaufman var där.


Senare träffade vi regissören och producenten till Moscow - Belgium.

SÖNDAG 18/5 2008

Kändisspotting (live): Jag sitter just och och jobbar och tittar på Jim Jarmusch vita kalufs. Kan nästan sträcka ut handen och röra vid det... Hähä.

/EBBA

LÖRDAG 17/5 2008

Efter flera dagar av mycket lovande möten, signade Njutafilms och Studio S sina första inköp för Cannes 2008. För Njutafilms del har det blivit Takashi Miikes extrema Visitor Q. Humor så svart och inbakat i surrealism om en våldsamt dysfunktionell familj att den får missas för allt i världen! Studio S la vantarna på uppföljaren till en av våra succéreleaser, Utan trosor i tyrolen. Del två gick under den ärofulla svenska titeln Utan bockar i Tyrolen när den gick upp på svenska biografer!

Det är många andra spännande titlar på g., vi håller tummarna.

Du som är trogen bloggläsare har redan hört hur vi dreglade över Jean Claude Van Dammes nya projkt med titeln JCVD. Idag fick jag chansen att se filmen som hade världspremiär på marknaden. Belgiens enda Hollywood-stjärna var på plats och såg hela filmen med sina föräldrar (som är med i filmen). Jag hade rätt stora förväntningar men de överträffades redan under öppningsscenen, en fantastisk 6 minuter lång tagning (John Woo-style) där Van Damme dödar ett hav av skurkar. Det visar sig att han är på en filminsplning och i resten av filmen följer Van Damme som spelar Van Damme. Han hamnar mitt i ett bankrån och... ja, jag hoppas att filmen får svensk distribution så ni får chansen att se den. Filmen är smart, är full med filmreferenser för oss nördar och visar hur bra skådis Van Damme faktiskt kan vara. Senare på kvällen gick vi på galavisningen av Woody Allens nya, och drömmen för mig vore om JCVD öppnar en ny karriär för Van Damme i vilken Allen skulle vilja göra en film med The Muscles from Bruxelles!

Så direkt efter JCVD var det alltså dags för ombyte till smoking, för en fin montée des marches på röda mattan och en titt på VICKI CRISTINA BARCELONA (som under inspelningen hade titeln THE SPANISH WOODY ALLEN PROJECT). En solig liten karamell till film.

Och nu lämnar jag klaviaturen till Ebba...

/NICOLAS

---

Som sagt, efter biobesöket tillsammans med Woody, Penelope, Bono, Weinstein och gänget kom vi ut ur salongen för att upptäcka att hela Cannes var flooded. Det fullkomligen öste ner och galapöbeln som inte hade livvakter med paraplyer och en limousin redo, trängdes under det lilla tak utanför ingången av palatset. Paraplyförsäljarna gjorde big business kan jag lova. Bland annat bevittnade vi hur Belgiens premiärminister skickade en liten pojke att köpa ett åt sig. Ganska surrealistiskt.

Ännu mer surrealistisk var den middag som följde. Vi plaskade bort till ett av strandens allra stekigaste hak där vi lyckades få bord bland rivierans motsvarighet till Sturplans-eliten. Vad som började i en ganska lugn men lyxig middag med hummer och tryffel, eskalerade allt mer i en allt mer galen tillställning. Vi hade hamnat mitt i ett 25-årsfirande med livemusik vid borden, en brinnande tårta så stor att fyra personer fick bära in den. Musiken började pumpa allt högre och högre, och plötsligt satt vi ett inferno av rikemansungar som dansade på borden ? och sedan kom stripporna fram. Och plötsligt var killarna inte lika intresserade av att gå längre... Båstad, släng dig i väggen. Det var inte utan att vi drog på mungiporna och roas av att befinna sig mitt i all denna dekadens, och det var svårt att inte ryckas med i festen själv. Men vi insåg att vår plats inte riktigt var där och lät till slut det unga, rika och vackra folket festa vidare på egen hand till fördel för en god, och välbehövlig, natts sömn.

Söndagen kommer bjuda på nya Coctail-bjudningar, filmer och möten. Stay tuned!

/EBBA


The Croisette is flooded. Efter galan av VICKY CHRISTINA BARCELONA.


Möten med tyskarna.


Att skriva kontrakt på stranden är ju rätt lyxigt även om det snart ska regna.


Here we go! Vi börjar bli rätt röda mattan-rutinerade...


Folkhavet sträcker sig lååångt utanför bild. Det är lite nästan lite läskigt med alla fotografer.


Woody såg lite trött ut, men stod snällt och tog emot de långa, stående ovationerna.


S.T.E.K.

FREDAG 16/5 2008 - del 2

PARTY STARTER.

Det fanns en anledning till att Nicolas hade köpt champagne igår. Grabbarna hade lyckats fixa biljetter till t.a.T.u-festen (med löften om att ta med sig två vissa heta brudar...;-)! Så i med bubblet i våra strupar, på med stekar-outfiten och iväg. Efter att jag och Carin pliktskyldigt hade visat upp oss på danska filminstitut-festen en kortis, möttes vi alla upp och gled in på Majestic Beach som är en enrom strandfest-lokal i stekighetens oheliga namn. Baren, som är ungefär lika lång som halva Croisetten, var fullkomligen dränkt i gratis-champagne, och vodka, vilket utnyttjades till max tillsammans med de enorma tornen av lyxiga hors d?oeuvres som stod på alla bord. Sedan var det dags för de ryska sångfåglarna att uppträda. Fansen Nicolas och Anders stod givetvis längst fram och fick till och med träffa dem efteråt. Själv stod jag och dansade i ring med några svenska vampyr-filmmakare samt Jakob och Candace.

Till fördel för rysk maffia sakade vi dock fest nummer tre som hölls på taket av Grand Hotel. Men, men, you can?t catch them all... även om vi var sjukt nyfikna på vad den utlovade goodie-bagen skulle innehålla.

Kvällen avslutades sedvanligt på Lilla Majestic, och följdes av efterfest med Solid-Stekis på vår balkong till tonerna av bitterljuv synth. Gud vad vi är duktiga.

Rent kändisspotting-mässigt är nog de enda vi sett ?på riktigt? (förutom t.a.T.u.) Ethan Hawk som Nicolas såg i Majestic lobbyn, samt den svenska baby face-komikern Björn Gustavsson. Ja, vi har även minglat med Lia Boysen. Men det blir nog mer ska ni se.

I övrigt är det väl mest vädret som irriterar. Det låter med all säkerhet bortskämt, men att springa runt fram och tillbaka i blåst och regn i en ort som baseras på utomhusaktiviteter (bortsett från biotittande förstås) är inget vidare. Speciellt inte för att behålla sina stekiga rivieran-stilpoäng ;-)

/EBBA

---

Man får försöka hitta uppkoppling lite överrallt...


Danska festen.


Bloggern och mingeldrottningen Ann-Louice Dahlgren som just släppt boken Resa till Rom.


Gratis champagne och rysk maffia på You and I-festen.


Snart spelar t.a.T.u...


...


...


...


...


...


...
t.a.T.u må anses vara eye candy för hetrokillar och för en gammal hårdrockare är det lite märklig att erkänna, men deras best of-platta som släpptes för ca tre år sedan är fanimej en av historiens stora popskivor. Så subbers, spräng alla gränser som ni alltid gör!
För övrig, världens bästa platta ever är Loveless av britterna My Bloody Valentine. Efter typ 16 år kommer de att åteförenas denna sommar och spela några få datum, bl.a. på på Roskilde och den norska festivalen. En nostalgotripp som jag kommer själv uppleva i Paris.

/NICOLAS

FREDAG 16/5 2008

LET IT RAIN.

Torsdagen var ?lugnet innan stormen?-kvällen. I dubbel bermäkelse. Med den flod av turister som bombarderar Croisetten varje fredag under festivalen .kom även regnovädret. Men då Skandinaviska paviljongen öppnade lite försiktigt under torsdagseftermiddagen, kunde fortfarande vi stackars bleka nordbor njuta av solstrålarna. Mer explosivt invigdes marknaden med fest på Carlton Beach och dess traditionsenliga svulsto-fyrverkerier (som ni kan se bilder på nedan).

Njuta/Studio S-gänget bevittnade de öronbedövande smällarna med vin på balkongen innan jag, Nicolas och Carin marcherade iväg till visningen av THE OXFORD MURDERS av Alex De La Igesia (ACTION MUTANTE, PERDITA DURANGO). Spanjoren har för första gången försökt sig på en mer mainstream-aktig rulle och fått stora namn som Elijah Wood och John Hurt till sitt förfogande i en riktig ?whodunnit?-deckare där matematiska formler står som centrum i mordgåtan. Ett koncept som jagade upp samtliga tre besökare, trots filmens lite överdrivna Agatha Christie/Hitchcock-komplex.

Även om vi tog det lugnt, så fanns det en del fester som gjorde sig påminda längs Croisetten. Bland annat KUNG FU PANDA-partyt vars entré måste ha krävt en import av halva Kinas samtliga bambu-tillgångar för att skapa. Det var rena djungeln.

Efter välbehövlig sömn skäms jag lite över att vi faktiskt stressade genom regnet för att hinna till en... till en... till en... UWE BOLL-film!!! Förmodligen de enda männsikorna i tidernas histora som stressar för en Boll-skapelse. Jag och Carin diskuterade sedan Bollen, och kom rörande överrens om att han mycket väl skulle kunna forsätta vara en bra producent (eller säljare), men snälla, snälla Boll, DU HAR INGET ATT SÄGA. AND NEVER WILL. Enough is enough.

Sedan följde Wild Bunch-producerade sci-fin OUTLANDER med Jim Caviezel, John Hurt och Ron Perlman. Vikingar, rymdskepp, monster, ungmöer och svärd. Everything you could ask for really. Grabbarna valde istället Micha Barton t.A.T.u.-filmen. Vi hörde att de senare inte var några vidare skådisar...

Kvällen är redan fullpackad med partys som skall attendas, så nu måste jag lämna datorn för en stund och fira i lite champagne som Nicolas köpt. Stay tuned!

/EBBA

TORSDAG 15/5 2008

IT HAS BEGUN.

Festivalen är på riktigt igång efter att röda mattan med vördnad beträddes inför öppningsfilmen BLINDNESS, sent på onsdagskvällen. Filmen som bygger på Nobelpristagaren Jose Saramagos bok från 1995, är en mörk och kontemplativ film med postapokalyptisk touch om hur världen plötsligt drabbas av blindhet. En enda person skonas sjukdomen (Julianne Moore), vilket visar sig kanske bli det värsta straffet av alla.
Åsikterna om filmen går sannerligen isär. I vårt läger var två positiva, två negativa och en sov. Personligen tyckte jag att att den hade många intressanta frågeställningar, men hade lite svårt för prettodelarna av filmen som ofta förde tankarna till BABEL, en film som tog sig själv på för stort allvar enligt mig. Jag tror jag hade uppskattat historien i bokform bättre.

Eftersom man inte bör saka en galaklädsel genom att gå hem, traskade vi upp till Lilla Majestic för några öl efter visningen. Men vad som skulle bli lugnt mingel förvandlades för min och Carins del till efterfest med Solid-killarna och en kanadensisk brandman (?). Vi är mycket stolta över vår bedrift.

SEO och Nicolas springer idel på möten och vi kan exklusivt avslöja att de bland annat redan köpt Renny Harlins första amerikanska film PRISON med Viggo Mortensen i huvudrollen. Efter det stötte de på vår gamle polare Brian Yuzna som uttryckte sina klagomål över DVD-branschen med orden ?the DVD-market is dead?. Han har därför lämnat Spanien och flytt till Indonesien! Med sitt nya bolag Komodo Films har han tydligen ambitionerna att bli filmkung i Sydostasien.

Vi andra har med skammen i kroppen legat på stranden på förmiddagen och lusat oss igenom dagens tidningsskörd. Bilder på en flying kickande Jack Black livade upp. Ledsammare är att oroligheterna i Libanon har orsakat problem för regissören Nadine Labaki att komma ur landet. Flygplatsen i Beirut är stängd och ända vägen ut genom landet är via Syrien vilket är problematiskt på grund av spännigarna mellan länderna. Labaki som förra året gjorde succé med sin CARAMEL lyckas inte få ut vare sig själv eller sin film ur landet och har fått ställa in både visning och fest.

Mer politik som drabbar Cannes är Sean Penns egna manifest mot Bush?s politik som han kallade för ?evil? under presskonferensen med juryn.

Nu börjar det bli lite kaotiskt här. Jag sitter i Carltons lobby, men är på vippen att bli nerklampad av en flod av fotografer. Presskonferens och kändis på intåg. Rädda sig den som kan!




...


...


....


...

/EBBA

ONSDAG 14/5 2008

Äntligen på plats!

När vi hade anlänt efter en löjligt lång resa, firade vi med att skåla i välförtjänt champagne på balkongen och älgade panikartat till festivalpalatset för att hinna hämta ut våra ackrediteringar. Det var på håret, men vi belönades med den fulaste Cannesväskan genom tiderna. Den ser ut som de nya Cola Light-flaskorna. Tänk motoroljsflaska.

Kvällen följdes av sedvanlig öl på balkongen med FFF:arna, Tom of Finland på Espoo-festivalen och våra danska medarbetare från Another World Entertainment. Efter en gemensam middag kastade Sub-gänget in handduken och gick hem. Inget vi är stolta över, men någonting mycket dåligt hade förmodligen hänt om vi bar-hoppat vidare...

Den första morgonen började med att vi bokade biljetter till invigningsfilmen BLINDNESS regisserad av brasilianaren Fernando Meirelles (GUDS STAD, THE CONSTANT GARDENER). Känns fantastiskt lyxigt att första filmen i år är en röda mattan-visning. Galaklädsel på!

Det pratas om ankommande stormar över Rivieran, men just nu sitter vi på Miramar Beach i steksolen och tittar igenom dagens branschtidningar. Marknaden verkar kunna bjuda på en hel del kul, bland annat jagar vi givetvis upp oss över J.C.V.D., om Van Damme, med Van Damme som spelar Van Damme (!) och det stolt skyltas med över hela området. Sedan sprattlar vi av glädje när vi upptäcker att den gamle kannibalkungen Ruggero Deodato (CANNIBAL HOLOCAUST) har krälat ut ut djungeln med CANNIBALS som ligger i pre-production. Catchen lyder "This time they are no longer in the jungle". Makalöst kul.

Fasas gör vi över ALONE IN THE DARK 2, producerad av regissören vi älskar att hata: Uwe Boll, till salu hos Boll World Sales. Any takers? Och som vanligt; de urusla uppkopplingsmöjligheterna. Det är svårare att hitta en fungerande WiFi-uppkoppling än en rökfri fransman. Skandal!

Nu är Jack Black, Dustin Hoffman och Lucy Liu ca sjuttio meter ifrån oss...

Återkommer för ett utlåtande av BLINDNESS.
Stay tuned!

/EBBA


Solid Entertainment, SEO och Carin.



Thomas från Espoo och Pidde.



Efter ett tag blev det Iron Maiden och luftgitarr.



LICENCE TO GRILL. På förmiddagen gick vi över gatan för strand och studier av programmet.



Marknaden är I full gång.



Lite jobb och lite öl på beachen. Beats the office.



Anders, Carin och Nicolas.



Jean-Claude Van Damme-orama!



Ruggero Deodato has risen from the dead!



En skum rysk-amerikansk film med Micha Barton och teenage-gruppen Tatu, baserad på en sms-blogg visas. Hur skumt som helst.

TISDAG 13/5 2008

Delayed flight makes Ebba a dull girl.

Ja, det är inte bara jag som är uttråkad. Större delen av DVD-distributions-Sverige sitter och blir fullare och fullare och fullare i vad som börjar kännas som Dödens vänthall. Istället för att borsta tänderna så dricker vi Minttu och öl och för att försöka överleva. Vi ser mycket mer representabla ut än vad vi är. Snuskorden haglar från de belgiska regionerna. Men så är det ju också way past "Beer O'Clock". Varje timme skjuts departure fram, vi är snart uppe i fyra timmars salongsberusning... Nu susar ryktet om försenings-vouchers genom salongerna, vilket får öl-kön att öka markant.

Gudars, så här dags brukar vi ha hämtat ackrediteringen, hittat en strandrestaurang och blivit salongs för tredje gången... Hata "tekniska problem". Kommer vi någonsin komma till Cannes. Känns knappt så.

Okej, vi ser rätt cepe ut...

MÅNDAG 12/5 2008

Ladies and Gentlemen, the screenings are about to begin!

Ett år har gått och SubDVD-teamet är åter på väg till Cannes. Imorgon, tisdag lyfter partyplanet mot Croisetten och vi är garanterat ombord! Innan de första rapporterna kommer rekommenderar vi att studera listan över tävlingsfilmerna.

Bland annat tävlar ungraren Kornél Mundruczó vars filmer Ljuva dagar och Johanna ju har släppts i Sverige av Njutafilms. Aningen sensationellt är att de belgiska bröderna Jean-Pierre och Luc Dardennes tävlar ännu en gång, och har i och med det chansen att som första filmskapare någonsin ha tilldelats Guldpalmen tre gånger.

Vi återkommer när vi är på plats. Stay tuned!

/EBBA




TÄVLINGSSEKTIONEN 2008:
* ADORATION (Atom EGOYAN)
* BLINDNESS (Fernando MEIRELLES)
* CHE (Steven SODERBERGH)
* DELTA (Kornel MUNDRUCZO)
* ENTRE LES MURS (Aka THE CLASS) (Laurent CANTET)
* ER SHI SI CHENG JI (Zhangke JIA)
* GOMORRA (GOMORRAH) (Matteo GARRONE)
* IL DIVO (Paolo SORRENTINO)
* L'ÉCHANGE (Clint EASTWOOD)
* LA FRONTIÈRE DE L'AUBE (FRONTIER OF DAWN) (Philippe GARREL)
* LA MUJER SIN CABEZA (Aka THE HEADLESS WOMAN) (Lucrecia MARTEL)
* LE SILENCE DE LORNA (Aka LORNA?S SILENCE) (Jean-Pierre et Luc DARDENNE)
* LEONERA (Pablo TRAPERO)
* LINHA DE PASSE (Walter SALLES, Daniela THOMAS)
* MY MAGIC (Eric KHOO)
* PALERMO SHOOTING (Aka PALERMO SHOOTING) (Wim WENDERS)
* SERBIS (Brillante MENDOZA)
* SYNECDOCHE, NEW YORK (Charlie KAUFMAN)
* TWO LOVERS (James GRAY)
* ÜÇ MAYMUN (THREE MONKEYS) (Nuri Bilge CEYLAN)
* UN CONTE DE NOËL (Aka A CHRISTMAS TALE) (Arnaud DESPLECHIN)
* WALTZ WITH BASHIR (Ari FOLMAN)

2007 - CANNES BLOG 12

Sista dagen.
Vi fick igår höra att Orvar och Andrea (som lördag 25 maj har en Cannes-jubileums-special på SVT) hade gjort "en Nicolas" på en villafest efter Gbg-partyt! Orvar hade hulken-style slitit sin smoking i stycken och hoppat i poolen. Någon hade då ringt till Andrea och sagt: "Orvar har precis hoppat naken i poolen", då svarar tydligen Andrea "Jo, men det ska jag fan också göra!" och slet av sig sin designerklänning och hamnade i plurret hon med. Vi fick sedan under dagen bekräftelse på detta av Orvar som också talade om för oss att han dagen därpå vaknade tio minuter innan han skulle intervjua Tarantino - och hann! Han fick sätta bakfyllan on hold helt enkelt. Att han smoking inte mår så bra är beklagligt. Men en eloge till dessa två för att ha gett oss ytterligare en Cannes-pool-historia!

Eftersom jag var tvungen att blogga två gånger under dagen så blev det inte riktigt den lugna men effektiva dagen jag hade tänkt. Men det gjorde att vi dumpade alla slags planer på business eller filmtittande, vilket var rätt skönt. Medans Nicolas gick på en sista film och ett sista möte gick jag och SEO för den årliga turen till dvd-palatset Fnac (en dvd-diggers våtaste dröm - efter SubDVD förstås) och min årliga tur till sminkpalatset Sephora (s*e*p*h*o*r*a hehe!). Sedan segade vi oss tillbaka mot Croisetten i den 32-gradiga stekhettan för att sätta oss på strandsället Seaside för lite degning, en kall dricka, tidningsbläddrande och vykortsskriveri. På vägen träffade jag min kompis Cissi som hade landat på morgonen för att närvara på någon slags designerfest i en hotellsvit. Det var mycket märkligt att se en "riktig" människa på Croisetten, men otroligt skoj! Hon ville spankulera omkring lite och kolla runt eftersom hon aldrig varit i Cannes tidigare, så hon skulle möta upp oss senare.

Väl på Seaside kom Nicolas dit och droppade nyheten att han hade slagit rekord i avtalssigning. Ca 5 minuter hade det tagit. Score! Vi bestämde sen att vi skulle gå tillbaka till lägenheten och packa lite innan den årliga avslutningsmiddagen med skåningarna. Varje år när man packar är det största dilemmat om man ska packa med sig marknads-katalogen. Den väger säkert fyra kilo, men kan vara bra att ha under året om man gör business. Nicolas pakade sin, SEO sket i sin och jag packade min. Och man vet att SEO varje år frågar om han kan låna av någon, så vi gruffade lite:) Jag bjöd på lite champagne på balkongen för att fira vårt år på festivalen innan vi traskade iväg mot utfodring. Vi hamnade i det stora restaurangområdet där ställena trängs vägg i vägg med varandra. Eftersom vi var tio personer fick vi nöja oss med att sitta inomhus, och vi tog upp hela lokalen. Det var Stekis, Christian, Emma, Karim, Tomas, Jag, Pidde, Nicolas, SEO och en dansk som hette Kasper. Efter att ha smörjt kråset med fördrinkar, anka, massvis med vin, champagne, öl och kaffe skulle vi skynda iväg till Svenska Filminstitutets fest på skandinaviska paviljongen.

Vi möttes av ett gul-blå och flaggdekorerad partaj med en elektrifierad midsommarkrans, SFI-snaps och Linda Lampenius som gned lite väl länge på sin fela. Bibi Anderson var där och samtidigt som vi tog ett kort på henne så blev hela situationen så uppspelt runt henne att någon lyckades välta en en-meters glasvas med gigantiskt blomsterarrangemang i. Gunnar Rehlin stod närmast och är av högsta grad huvudmisstänkt. Sedan träffade vi Roy "The Dragon" Andersson och fick en liten bild. Dock lyckades teknikoraklet SEO inte rikta kameran något vidare. Vi stötte också på våra gamla vänner på Oslo Filmfestival som mindes att vi hade varit där den där gången för 9 år sedan. Lite läbbigt. Gjorde vi bort oss så pass?

Det var dags att gå till fest nummer två som skulle sluta redan vid midnatt (!). Cinema Vault-partajet låg på samma strand som Gbg-partyt så det blev åter en sand-infested historia (de envisas nämligen där med att ha barerna långt ute i sanden så man får sand i skorna, som man i sin tur med all sannolikhet har fått blåsor av, så man får sand i blåsorna och därmed enorma smärtor). Vi träffade Michael Dwyer på plats och igen andra halvan av Oslo Filmfestival. När vi skulle hämta oss en andra drink hade baren stängt! Före utsatt tid. Tummen ner alltså för Cinema Vault-partajet som endast bjöd på självlysande techno-gummismycken, noll kändisspotting (vi hade hoppats på John Waters eller Steve Buscemi).

Lite småsura gick vi från festen och mötte upp min vän Cissi. Nu skulle hon få utsättas för Lilla Majestic-hysterin. Men det var lite för tidigt och lite för sent på festivalen ör att hon skulle få se det när det är som galnast. Men vi stötte på några av de gamla vanliga gängen, finnarna, Luxenburgarna, Pidde, Emma, Noble-gänget som skulle till Wild Bunch-partajet som började kl ett eller två. De var inte så glada över att behöva gå på en fest så sent dagen innan vi skulle åka hem till good old Svedala. Efter att Animal (aka Romain) hade gått in lite väl djupt i sin roll som Animal (jag och SEO döpte honom så efter Animal i mupparna när vi träffade honom för första gången för 7-8 år sedan. Det är faktiskt som att mupparna-animal är inspirerad av Romain!!!) insåg vi att det var dags att slänga in handuken för i år och gick något motvilligt men ändå lättade hemåt längs Croisetten en sista gång. Och denna kväll var den kusligt tom. Bye, bye Cannes! See you sonest year! Men kommer snart om rapport om hemkomsten och eftertankar!
Ebba för SubDVD i Cannes

I am a blogger, yes I am.


Den sista måltiden. Från vänster: Karim, Stekis, Emma.


Karim och sina konstnärliga bilder... Här är det meningen att mina ögons ska synas i världens minst refelkterbara kniv...


över Croisetten lyste SFI's självlysande midsommarstång.


Tät trafik i trappan upp till festen. Nyblivna utlandschefen Pia suns bakom min kalufs.


Everybody wants a piece of SFI.


Chefen för Oslo filmfestival spexar. Bredvid kollegan och norges svar på Stefan Nylén.


Bibi Anderssons närvaro orsakade kaos.


Roy Andersson ville beställa i baren när vi kom och terroriserade med den fasade SubDVD-kameran.


Cinema Vault-festen.


Jag och min old-timer kompis ZZ-Top möttes på Croisetten!


Cinema Vault-festen gjorde oss lite sura över brist på nya groggar. Särskilt Nicolas och SEO tog det illa.


En sista bild från Lilla Majestic med Luxenburgarna, finnarna och Michael Dwyer.