SubDVD:s Cannesblogg

GRATTIS MATTIAS!

2011-05-23T13:30:00.000+02:00

Ett rungande grattis önskar vi Mattias som deltog i vår Flying Swords of Dragon Gate-tävling och utnämnde Green Snake till värrrrldens bästa Tsui Hark-rulle med motivationen: "Green Snake utan tvekan. Plastormar, mjukporr och politisk allegori är en bra kombination.". Vi kan inte annat än att hålla med om att det är ett mästurrpiece.

Mattias får en specialdesignad Flying Swords of Dragon Gate-solfjäder som tryckts exklusivt för marknadsföringen av filmen. Hurra!

News spot för wuxiarafflet Flying Swords of Dragon Gate

Green Snake-trailer

Aussie BBQ Night

2011-05-22T17:13:00.002+02:00

Efter en sista lunch på stranden, souvernirshoppande av affisher och finalmöte på Skandiaviska paviljongen för Studio S och Njutafilms, avslutades sista dagen -och varmaste- dagen i Cannes med packning och spontan BBQ som vi gentilt nog blev medbjudna på av Solid Entertainment-Magnus. Värdarna visade sig vara den australiske regissören Jon Hewitt (Njutafilms-distribuerade Bloodlust) och hans fru Belinda. Båda trivsamt barfota och såg till att ta gästvänligheten till helt nya nivåer. Austarlienare överträffar faktiskt sitt rykte något enormt - dom är liksom så ofattbart superdupertrevliga och snälla, står man ensam och sippar på ett glas, ropar någon genast "Oi! What are you doing standing over there? Get over here!". Och proffsgrillare in i benmärgen. Trots dignande matbord och fullt hus så är köket... helt fläckfritt??!?!?!!?! En omöjlig ekvation. Och så gillar de brajja, en observation som var omöjlig att inte göra där ute på terassen.

Jon Hewitt är aktuell med sin senaste eskort-thriller X, som enligt utsago åtminstonde ska få distribution i Europa via England. Så den skall man väl få se så småningom.

X-trailer

Som bonus fick vi legendsällskap då Australiens Roger Corman, David Hannay, välsignade oss med sitt sällskap, sitt skägg och sina miljoner anekdoter. En ära faktiskt. I alla fall om man älskar Ozploitation och hans überfabulösa Stone (aka Snutjakten). Typ ju världens bästaste jäkla fiiiiiilm! :D (JA! Finns på SUB)

Till 11.30 stod vi ut, då svimmade vi nästan allihop. Så det blev hem för att ta farväl av balkongutsikten en sista gång. Alltid lika tråk. Men gawd vad man är redo att åka hem efter 10 dagar - Cannes is not for humans.

/EBBA

Gäsp-kul på Scandinavian Stand.

SEO hann gå till rullande-kyckling-stället och kappa sig.

Look alive!

Sista utsikten. 150 fester som untz-untz-untzar runtomkring. Ger en bra och taktfast sömn.

Bredvid Solids terass ligger en av de htare takklubbarna i Cannes. Där stod Milla Jovovich tidigare under dagen enligt Twitter @MillaJovovich.

BBQ-terass. Helgris, hummus och hash.

Cannes vs. Trier, 1-0?

2011-05-19T14:09:00.000+02:00

Tja, vad säger man? Lars von Trier har nu blivit persona non grata-ratad av Filmfestivalen i Cannes efter sitt lilla nazistutspel. Hoppla, hoppla.

Läs The Hollywood Reporters artikel här!

THR har även sammanställt Lars von Trier's Five Most Outrageous Quotes. Behold!

Röda mattan

2011-05-19T10:57:00.000+02:00

Förresten, för ala som är intresserade av den riktiga glamouren, så erbjuder den här sajten ett bra och täckande galleri av den dagliga galavisningen och dess La montée des marches.

Glam-glam.

/EBBA

Årets von Trier

2011-05-19T09:42:00.000+02:00

Lars von Trier har gjort det igen, fått folket att rasa. Två år efter att ha närvarat i Cannes med Antichrist tävlar han åter med sitt apokalypsdrama Melancholia, och skojade till det i följande uttal under presskonferensen:

“I thought I was a Jew for a long time and was happy being a Jew, Then later I found out that I wasn’t a Jew. I really wanted to be, but found out I was really a Nazi because my family was German. I understand Hitler, but I definitely see some wrong things. I just think I understand the man. He’s not what I call a good guy. I’m not for the Second World War. I’m for Jews, well maybe except for the Israelis - sometimes they’re a problem…”

Trots den uppenbara -om än excentriska- skämtsamma tonen gick uppenbarligen inte igenom och allt ledde givetvis till massiva upprörda stämmor där folk bojkottade galavisningen och Trier tvingades att lämna en ursäkt ursäkt som skickades ut som en officiell pressrelease. Ja, man säger då det.

/EBBA

FFF Le Petite Bash - Le Retour

2011-05-19T01:27:00.002+02:00

Okej, lite mer mingelrapport va. Igår var det något av ett svensk-tema då Folkets Hus och Parker sedvanligt hade sin mottagning på sin fina takterass. Krockade dessvärre en del möten, men vår utsände Anders var där med drinkhanden i högsta beredskap. Som vanligt lika trevligt, och som vanligt imponerade Anders 3D-kamera mycket bland de medminglande. Som för övrigt alla bilder är tagna med i detta inlägg här upplagda i gloriös 2D - BEHOLD the kappa-sign in flat format!!

Sedan var det dags för den efterlängtade återkomsten av FFF-festen. Förr i tiderna hade Fantastisk filmfestival outsägligt dekadenta parties på lyxjakter och annar flytande, och fyrade av några av de mest minnesvärda fester vi kan minnas! Men har hållt sig tysta i ett par år - när vi med överförtjusning mottog inbjudan till FFF's Le Petite Bash - Le Retour! Aaah, ÄNTLIGEN, THE WILD BUNCH IS BACK! Vi fick sillsnittar, OP och allt det där som man saknar med Svearike. Welcome back dudes and dudesses, we've missed you!!

Kvällen avslutades med den årliga middagen med Michael Dwyer på Screen Media Ventures som är ett av Studio S och Njutafilms stora källor till inköp. I år skets det i magdansklabbet och vi fick avnjuta en av Cannes mest genuina restauranger där man får fönstershoppa sitt eget vin. Som på Systemet alltså.

Nej, jag ljög. Kvällen avlutades surt med 180-kronorsdrinkar (väldigt få till det priset) i trädgården till Grand Hotel där vi fick nog av snobbigheten och började driva gäck med våra bordsgrannar genom att skämta om Kappa. Ett genomgående tema under årets festival som ni kanske märkt. Underwater Love is all to be blamed där.

Nä nu måste öronpropparna i. Tusen fester, inklusive Renny Harlin- och Aki Kaurismäki-festerna, kör på finsk fyllevolym sida vid sida på stranden här nedanför - allt för att göra oss påminda om att: 1. Vi är inte där. 2. Ge oss sömn-men.

NATTI, NATTI!

/EBBA

Glad utanpå, död inuti. @FFF Le Petit Bash.

FFF: Michael Dwyer, Nicolas Debot, Moi.

Da FFF hosts Camilla S. Larsson och Christian Hallman. Big up!

FFF: Ebba babblar framtida projekt med regissören Anders Banke och hans fru Natasha Banke (Solid Entertainment).

Utsikt från Folkets Hus och Parker-partajjet.

Folkets HUs och Parker höll till fest som börjar bli tradition.

Folkets Hus och Parker-mottagning: Rickard Gramfors himself och Cicci Rehnström Suurna i prickig klänning.

Folkets Hus och Parker-mottagning: Carina Clack (Spegeln Malmö) och Martin Sornas (Novemberfilm).

Jättemycket gottis på middag med partners.

Ännu mera gott med Michael Dwyer (the mirror guy).

SubDVD-kappa.

Kappa hela tiden.

Kappa in public (Grand Hotel)

Regina Lund till höger, somäven attendade FFF-partajjet.

Nya inköp

2011-05-18T19:47:00.000+02:00

Studio S har glädjen att avslöja att de nu är stolta ägare av den norska filmen Få meg på, for faen. En av de absolut bästa rullarna vi sett på marknaden i år (Kappa till trots). Filmen skulle kunna beskrivas som en norsk "Fucking Åmål", fast bättre i vårt tycke, och handlar om 15-åriga Alma som bor i en minimal håla någonstans i Norge. Handlingen fokuserar på Alma och hennes sexualitet som tycks vara aningens mer desperat än vad som anses normalt, och snart sker en incident på en fest som får hela byn att kalla henne för Pick-Alma (Snopp-Alma).

Det är en smått underbar liten film som trots att den inte går upp förrän i augusti i hemlandet, redan har vunnit pris för bästa manus på på Tribeca Film Festival. Vi kan inte annat än rekommendera att se den! Speciellt är huvudrollsinnehavaren Helene Bergholm mycket duktig i rollen.

Njutafilms har köpt det franska dramat Q, som hade premiär på marknaden nu under festivalen. Ett erotisk drama av regissören som har Njutafilms written all over it. Kolla själva på trailerserna.

GRATTIS TILL STUDIO S OCH NJUTAFILMS!!

SYNOPSIS: Sex is the outcome of all the most beautiful love stories. Sex is the best way to express love to the loved ones. Sex is not just about pleasure. “Q” is primarily a love story, a film about love and physical perception of feelings. Not just any love but that emotion that carries two people to blend together. “Q” is about the desire to get lost into the loved one skin, sweat, moods, the urge to merge with the body of the beloved, and through the pleasure te become one.

Q a film by Laurent Bouhnik - Teaser 1 par reelsuspects

Q a film by Laurent Bouhnik - Teaser 2 par reelsuspects

The Nikki Beach incident

2011-05-18T14:32:00.000+02:00

Ehm häromdagen var det ju lite festfail. Vi hade struntat i att fixa biljetter till tre fina boomboomtillfällen; SFI-partajjet, Göteborgs filmfestival och en Koreansk strandfest - till födel för en inbjudan till partyt för Ray Liotta-spektaklet The River Sorrow. Anledningen till detta var codeword Nikki Beach, Cannes typ mest dekadenta klubb. Big mistake. Vi blev förvisade ut i ett hörn på stranden vid toaletterna och soputkastet där man fick lov att bli förnedrad av ultradryga franska hipklubbsservitörer och behandlade som får. Dessutom är det helt obegripligt varför de hade festen, ingen av skådisarna var där, ingen representant för filmen, det fanns inga affisher som visade varför man var där, inga tal.. Helt obegriplig tillställning.

Vi drog snabbt därifrån och tog saken i egna händer: beställde 300-kronors-vin på etablissemang efter försök att på nåder få komma in på SFI. Äsch, ibland är det bättre att betala.

Göra sig iordning mellan drivor av skor, tidningar och flyers. Ready to be förnedrad.

Kappa-förfest!

Väldigt skeptiska till utspätt vin och opererade amerikanskor.

Nikki Beach from the Sea.

KAPPA DESU!

2011-05-18T12:43:00.000+02:00

Men hallå - vi glömde ju posta trailern till Underwater Love när vi skrev om den förut juuuuuh! Den är ju bäst i år (även om filmen i sig går utanför märkligheternas gränser ). Crack and pop Kappa desu!

/EBBA

Corman's World: Exploits of a Hollywood Rebel

2011-05-18T12:18:00.000+02:00

YES! Lyckades komma in på Roger Corman-dokumentären Corman's World: Exploits of a Hollywood Rebel som delvis visas i den officiella klassiker/dokumentär-sektionen "Cannes Classics", och delvis på marknaden (nu valde jag visserligen fel visning, eftersom jag igårkväll hörde att Gudfadern själv kommer vara på plats under screeningen på Bunuel-salongen i afton. Suck.). Hur som helst, filmen var en liten våt dröm för alla fans av Corman som ju har ett ganska unikt inflytande och samtidigt komplicerad relation till Hollywood och filmbranschen. En rebell som inte hade råd att gå filmskola och som tycker det är obscent att spendera så stora pengar som Hollywoodproduktionerna gör.

Filmen är verkligen en våt dröm för Corman-älskaren när vi guidas genom regissörens väg från ingenting till att ha genererat megastjärnor som Jack Nicholson, Peter Fonda, Dennis Hopper och många, många fler. Vi bombas med klipp, intervjuer med storregissörer och kavalkader med anekdoter om hur regissören sparade på budgetpengar genom olika lustiga knep.

Filmen är givetvis sevärd -dessutom riktigt bra- men man kunde ha önskat lite mer om Cormans bakgrund, var kom idéerna ifrån? Vad gjorde honom intresserad av film? Inspiration? Barndom? Det känns dock som detta eventuellt kan vara Cormans eget val att inte gå in på för mycket eftersom han framställs om en väldigt tillbakadragen herre. Det vi får veta är att han hatar auktoriteter och säger att "om det finns en regel, måste jag på något sätt bryta den.". Och "Jag framstår nog som en ganska vanlig kille, men inombords finns uppenbarligen något slags inferno."

Jag blir faktiskt lite blödig till och från över denna sanna filmrebell som kämpar för sina drömmar true guerilla-style och det blir också Jack Nicholson som sitter och bölar ögonen ur sig mot slutet i en kärleksförklaring till sin gamle vän. Jaja, kanske är det filmmusiken av "Air" som gör det...?

Vi hoppas på inköp eller i en import-dvd-ask på en subdvd-sajt nära dig snart!
LONG LIVE CORMAN!!!

/EBBA

Too Much Pussy!

2011-05-17T12:01:00.002+02:00

Igår var vädret helt fantastiskt, maten god och röda mattan har aldrig varit så stjärnspäckad som när Terrence Malicks The Tree of Life hade galapremiär samt en yetikonstig helikoptershow. Men förutom detta var måndagen en sådan där dag då allt liksom gå lite fel hela tiden. Som en butterfly effect av en dålig Cannes-dag. Carin lämnade oss, halsontet svider, tröttheten var övermäktig, vi missade Kevin Smiths (som har gjort en helt o-Kevin Smithsig skräck-thriller med Melissa Leo och John Goodman) näst sista (?) film Red State, och x3 fest fail på kvällen. Vi tog igen det med en smarrens middag och att gå och lägga oss "tidigt", dvs 01.30.

Red State-trailer. En film som enligt egen utsago är Kevin Smiths näst sista film som regissör, sedan ska han börja distribuera istället.

På inköpsfronten har det dock gått bättre. Njutafilms kör vidare sin feminist/sex-linje och har köpt den tysk-franska dokumentären Too Much Pussy! Feminist Sluts, a Queer X Show om sju kvinnor som reser runt i Europa med ett manifest om femnism, sex, konst och utbildning. SE TRAILER HÄR!

Idag satsar vi på bättre, större och roligare. Det blir bland annat den superuppeppade CORMANDOKUMENTÄREN, FFF-fest och middag med amerikanskbolaget Screen Media Ventures. Wee!!

/EBBA

Wendy Delorme, Judy Minx, Madison Young, Sadie Lune, Mad Kate and DJ Metzgerei.

Affishen till Too Much Pussy! av regissörerna Émilie Jouvet, och Wendy Delorme.

Flying Noodle Party

2011-05-16T18:00:00.000+02:00

Ja, så var vi inbjudna på urtjusig fest på Carlton Beach för Tsui Harks ny Jet Li-film i 3D: Flying Swords of Dragon Gate. Jet Li var inte där men många andra av skådisarna och Tsui Hark själv som satt innanför ett litet vip-område.

De hade en toppkock där som hade nudeluppvisning och styckade kycklingar på fem sekunder osv. "FLYING NOODLE!" "SHAVING NOODLE!" "UNBROKEN NOODLE! 10 YEARS OF PRACTISE!" skrek dom ut i mikrofonerna när det flög äggnudlar över hela stället. Sen fick man äta buffé som var specialsammanställd av mästerkocken Martin. Dumplings i drivor och torn av små efterrättsskapelser. Anders fick dock en glasbit i sin mat, så vi tappade aptiten.

Sen började svärdsfajtingen med två svärdsmästare som ställde upp på bild med alla champagnegalopperande amerikaner - som förmodligen aldrig sett en Tsui Hark-film någonsin. Nicolas och Anders vågade till slut fram till regissören som blev jätteimponerad av Anders 3D-kamera och ville hålla hand med Nicolas.

När man gick fick man en urtjusig Flying Swords of Dragon Gate-solfjäder. Vi lottar nu ut en av dessa!! Kommentera på bloggen under detta inlägg vilken som är in favoritfilm av Tsui Hark och vinn denna superexklusivitet! LYCKA TILL!!

/Ebba

Efterrättsskyskrapor.

Carlton Beach har pyntats inför kvällen.

Tsui Hark, producent och skådespelare.

Mästerkocken Martin Yan.

Martin styckar jättefort.

Sockervadd med cherry pop-surprise!

Glas i mat. Tråk.

Svärdmästrare och Studio S mästare.

Tsui Hark vill hålla handen med Njutafilmsmästare.

Gurka-huggen-ur-mun-tricket.

ITN-festen

2011-05-16T17:11:00.000+02:00

It's the place to be om man vill se trashade amerikaner: den årliga festen hos ITN som vi köper många av Njutas och Studio S filmer ifrån (med världens konstigaste chef som förra året fick en jättefin handvävd matta av några medarbetare och sa till SEO "What do I do with this? I can give it to my dog, he can piss on it."). Högst upp i penthouset på Croisette 82 står man som vanligt och dricker plastflaskerosé och får beskåda spektaklet av påtända brudar som har lite för kul under sin vistelse i Europa. Vi tröttnar på ett par av dom och går in i lägenheten och hänger utanför toan när en dude kommer och frågar om vi är i branschen? "Yes we are" säger vi. Tysnad uppstår, tills hans lårtill med att fråga "are you also from LA"? "No we are from Sweden." "Aaaah, Sweden". Mer obekväm tysnad när duden tillslut räddar sig från tråksvenskarna med att säga "Oh they have pizza slices, excuse me". "Go for it man." säger jag. När Nicolas plötsligt inser vem det var: mästerregissören Mark L. Lester. Haha, tokdissade.

/EBBA

BLÅSorna på.

Mark L. Lester hittade nya roligare vänner.

Hellevator

2011-05-16T16:43:00.000+02:00

Traumatiserad efter hissfastnade på Solid Entertainments soldäck.

THE ARTIST! THE GENIOUS!

2011-05-16T16:14:00.005+02:00

SUPERLATIV! SUPERVALENTINO!

Igår fick vi ynnesten att se The Artist på en av världens mest kända biografsalonger: Grand Théâtre Lumière. Och nu ska ni få höra hur mycket vi hyllar den. Redan innan visningen fylldes film-Twitter och tidningsbloggarna med lovord efter att filmen visats för pressen på morgonen. Det flög till och med runt Oscarsbuzzar i Variety (kanske eftersom det var Variety-produktplacering i filmen, hä).

The Artist (eller L’Artiste på franska) är en fransk, svartvit stumfilm - filmad i FULL FRAME! Smaka på den. Det finns liksom inte. Det är som att begå filmsjälvmord liksom. Men regissören till OSS 117-filmerna (släpps av Studio S denna vecka!) Michel Hazanavicius och dennes musa, franska superstjärnan Jean Dujardin (som också spelar huvudrollen i OSS 117-spektaklen) har gjort en helt genialisk film med finansiering av Weinstein och en hel rad med amerikanska skådespelare - i birollerna! (bland annat John Goodman, James Cromwell, Penelope Ann Miller, Joel Murray, Beth Grant med flera). Huvudrollerna har vigts åt (för amerikaner helt okända) franska Jean Dujardin och argentinska skönheten Bérénice Bejo som bådar gör helt fantastiska insatser som två stumfilmskådespelare som faller offer för omöjlig kärlek och filmbanschens kalla värld när talfilmen konkurerar ut stumfilmens stjärnor. Ett genialiskt drag som man kan dra paraller till Jean Dujardin själv som gör en amerikanskfinanserad film utan att kunna engelska. "Ingen vill höra mig prata" säger hans karaktär stumfilmsstjärnan George Valentino och faller ner i glömska och has been-träsket.

Jean Dujardin är faktiskt något av ett geni, han är en fullkomlig njutning i rollen som den självgode Valentino. Precis som i sina andra roller. En oemotståndlig charm som tillsammans med Hazanavicius fullkomligen klockrena känsla för tidseror och sätt att filma och återskapa den gamla filmkänslan. Precis som han gjorde ett mästerligt jobb med 60-talslooken i OSS 117. Det är en fantastisk, rolig och superlativsframkallande hyllning till filmkonsten.

Vi vill att The Artist ska vinna alla Palmer i Cannes och sen komma hela vägen till Oscarsgalan. Och vi vill att Jean Dujardin ska bli den mest kända skådisen i hela världen och få hela världen att börja prata franska. Och sen gifter vi oss med honom. Men så vet att världen inte funkar, kommer den få inköp till Sverige hamnar den väl på Grand 4. End of story. Men vi tillåter inte det. Inte alla 3000 personer på visningen heller som gav den stående ovationer. KRÄV DEN PÅ ALLA SALONGER NU!

Tyvärr visar inte trailern hur bra filmen är, men här får ni den ändå.

/EBBA

På röda mattan på väg in på VÄRLDENS BÄSTA FILM!!!

Inne på Grand Théâtre Lumière.

Idolporträtt.

The Greatest Movie Ever Sold

2011-05-15T12:13:00.000+02:00

Förutom att bli inlåsta och traumatiserade i 1kvm trånga hellevators (varför ingen pratar engelska på en akut-sambandscentral är ett mysterium) kvällarna igenom, hinner vi lyckligtvis gå på Morgan "Super Size Me" Spurlocks senaste film The Greatest Movie Ever Sold. En film om produktplacering - helt finansierad av produktplacering. Filmen handlar väl egentligen om själva processen att få filmen finansierad, samtidigt som Spurlock slår sig fram en snårig djungel av rättsliga klausuler och etiska dilemman. Roligast är när Spurlock pratar om produktplacering med Quentin Tarantino och har ställt en flaska med granatäppeljuice av märket POM framför honom. Eller när han rabblar upp fördelarna med sina komfortabla skor inför Ralph Nader. En ganska märklig och rolig historia som är inköpt för Sverige och således kan avnjutas så småningom.

/Ebba

2011-05-15T01:24:00.005+02:00

SEOs stora idol, franska skådespelaren Jean Dujardin, DVD-aktuell i sverige med galna komedin Agent 117 - Uppdrag Rio.

Imorgon (om några timmar) stor biodag på marknaden i Cannes med 2 politiska filmer, en om belgisk politik, och en om fransk politik. Och sedan en tredje, svart vit fransk komedi med Jean Dujardin.

/Nicolas

Väderrapport

2011-05-14T17:32:00.000+02:00

Live från stranden: The Croisette is flooded! Det blir smått panik på Miramar Beach när regnet börjar ösa ner på rosésippande solbadare. Hundratals solstolskuddar ska räddas. Skönhetsopererade damer förs under tak. Bord dras hit och dit.

Vi sitter och njuter av att få sitta kvar och fortsätta dricka café crème, läsa dagens Variety och besudla den svaga wifi-signalen. Hej!

/EBBA

We come in SCREEN

2011-05-14T16:19:00.004+02:00

Iron Sky-folket fortsätter retas.
Gigantisk skrytannons i dagens Screen.
Heil hopp och där gick halva spacenazibudgeten!
// a.

Pouchin Tigers & Flyer Dragons

2011-05-14T14:40:00.001+02:00

Det finns flyers och så finns det flyers. Här är flyerserna till Jet Li's senaste två rullar The Sorcerer And The White Snake och Flying Swords of Dragon Gate 3D. En i något slags ormskinn, och den andra i form av en guldbok i en mockapung. Well, man väljer sina investeringar.

/EBBA

Sex än sen då?

2011-05-14T14:26:00.001+02:00

Gick upp 08.15 imorse för att för försöka få galabiljetter till Pirates Of The Caribbean 4. Åh så naivt. Biljetterna släpptes 08.00, så hallå, big fat RED på den åtkomsten.

Helgen är i full gång och stan kryllar av folk som vill komma och se spektaklet. Börjar bli svårt att ta sig fram, festerna fulla och visningarna likaså. Igår började vi med den japanska kappa-komedin Underwater Love (Onnan no kappa). Vi blev peppade eftersom vi älskar japanska weirdofilmer om kärlek mellan människa och mytologiskt vattendjur. Och med musik av Stereo Total så blev det en given språngmarsch till biografen Olympia 3. Alltså det är väldigt svårt att ens prata om den här filmen i sammanhängande drag, men det är alltså en musikal om en "gammal kvinna" (hon är 35 år) som får besök av sin tonårskärlek som dog 17 år tidigare och nu har blivit en kappa (kanske närmast beskrivs som den japanska mytologins Näcken?). Uhm, det är väldigt länge oklart vad filmen egentligen handlar om och var femte minut brister karaktärerna ut i fullkomligen obegripliga sångnummer. Och så alla märkliga sexscener? Som Anders uttryckte det: man känner sig lite våldtagen i själen. Måste med andra ord ses!

Sen lyckades vi få plats på peppuppumpade Nya Zeeländska nazizombiefilmen The Devil's Rock. Ni kans skippa den. Killen på bolaget var väldigt ensam efter filmen. Den var döööööö-tråkig! Men vi gick ändå på minglet efteråt. Nya Zeeländarna är väldigt trevliga, och man får ju aldrig ge upp försöken att få in en inbjudan till Peter Jackson land.

Sen vart det *trumvirvel* stönspektaklet 3D Sex And Zen: Extreme Ecstasy. Ojoj, på den fick man vare sig man ville eller inte 3D-bröst i ansiktet, snopphumor och tortyr i en rasande fart.Ingen har någonsin hört så mycket fejkstön i en film någonsin! Vi fick gå på festen efteråt som hölls på Sparkling Club. Där var det inte lika mycket action, men hemskt god asiatisk buffé och skådespelare från filmen som bytte om till galastasser på toaletten i omgångar.

När detta var över spreds folk för vinden. Nicolas lyckades av en slump landa en biljett till Wild Bunch's Polisse-fest (tävlingsfilm) som hölls på stranden. Vi andra dreggade på gatan med burköl på Lilla Majestic tills det blev nog.

Idag är det festbiljettsjakt och galavisningspepp som gäller. Men innan något kan ske: vitamininjektion på Seaside.

/EBBA

Sex And Zen-party: SEO, Andrew "Surfer Dude" Rellis och Britney från Vantage Media International som vi köpt många filmer ifrån, bland annat Studio S-mästerverket King Frat!

Sex And Zen-party: Skådisar från filmen.

Sex And Zen-party: En av filmens fagra donnor.

Glada skitar!

Gratis är gott i ett dyrt ställe som Cannes.

Buffébrud.

Wild Bunch's Polisse-fest.

Mammuth

2011-05-14T11:47:00.001+02:00

Titta vilken glädje - Nicolas har köpt in den franska roadtripfilmen Mammuth för Njutafilms! Signad och klar att firas. Filmen där Gérard Depardieu kör motorcykel genom sitt liv, fick 1 miljoner besökare och blev en jättesuccé i hemlandet förra året. I en av birollerna ser vi Isabella Adjani.

Mammuth-trailer.

BLACK FRIDAY BLOGGER FAIL!

2011-05-14T03:24:00.001+02:00

BLACK FRIDAY BLOGGER FAIL! Blogger har legat nere, så knapphändig bloggning alltså. PLUS att blogger har raderat ca FYRA blogginlägg *JÄTTEsura*. Men nu är det suuuweet att vara tillbaka, och här ska ni får höra!

Holy jeebus vad starstruck vi blev igår. På väg till palatset och Attack the Block-visningen snubblade vi in i Famke Janssen som kom stapplande på Croisetten på überhöga klackar, som verkade plåga henne svårartat då hon såg lidande ut och stöttades upp av två karlar. Alltså det kan inte understrykas nog vilken valkyriechock vi fick av denna dam. Sjukt lång och snygg!
Sen tror jag att jag gick förbi Sally Field på marknaden kort därefter. Men detta kan inte bekräftas.

Medans vi var på Attack the Block (som vi diggade hårt och är inköpt av Atlantic Film) hade Nicolas fått en inbjudan till thailändska paviljongen på kunglig fest. Bokstavligen. Prinsessan var på plats och när hon stegade in ställde sig all män på knä. Det hade även flugits in en kunglig tron i vilken hon fick sitta och hålla hov under aftonen. I några IKEA-möbler bakom satt ministrarna (vi tror det var kulturminister och minister of commerse) med raka ryggar.

Mitt i denna spektakulära händelse träffade vi på vänner från FFF som var på väg till Iron Sky-mingel. Så – för tredje året i rad gick vi och såg promos och minglade med finnarna. Är vi frågade hur det gick med filmen svarades det ”bra”. Kommer ut 2012 enligt dom. Vi har hört det förut säger vi.

Efter det gick vi som vanligt inte på Marknadsfesten som vi aldrig blir inbjudna till.

Idag blir det asiatiskt tema. Japansk kappa-komedi och 3D-sex & Zen!

/Ebba

Lady Blabla

2011-05-11T20:44:00.001+02:00

Live från Croisetten! Lady Gaga spelar ca 50 meter tvärs från vår balkong. Vi kör ljudlös tv med kaosvrål från gatan.

Angående imvigningsfilmen: hmm vi hamnade på gratis champagne-mingel på TF1. Visserligen på palatset, men det hjälpte tyvärr inte att catcha spektaklet som var på andra sidan byggnaden. Champagne over kändisar.

/Ebba
Ps Nicolas Sarkozy vågade inte komma till invigningen av politiska anledningar (val nästa år).

Red Carpet 2011

2011-05-11T12:02:00.000+02:00

Streetblogging från årets röda matta. Än så länge oinvigd. Här blir det boom-boom time i afton alltså. Woody Allen, presidenter, De Niro och 40 000 miljarder teleobjektiv modell T-Rex! Feel da Cannes-vibes!

/Ebba

And GO!

2011-05-11T11:24:00.000+02:00

Så är festivalen officiellt igång! Och även så marknaden, så nu är det bara att klampa iväg till första visningen efter en kaffe på balkongen.

Invigningen kommer säkert erbjuda tiotusen människors vrål och fyrverkerier i vanlig ordning. Dessutom kommer presidenten hit för att närvara vid invigningn. Sägs det iaf. Hans fru Carla Bruni har en liten roll i Woody Allens invigningsfilm Midnight in Paris. Och så ska Lady Gaga inviga sin Frankrike-turné med att spela tvärs över gatan från vår lägen het i programmet Le Grande Journal som har sin årliga Croisette-studio precis mitt emot oss.

Sarkozy, Lady Gaga och Woody Allen på Croisetten på samma kväll. Det kommer bli stort. Och säkert nervöst i säkerhetsbranschen. Återkommer med snutvimmelbilder, I guess?

Nu är det dags för årets första screening, wohoo!

/Ebba

Tom Cruiser

2011-05-10T22:06:00.000+02:00

Seaside is painless

2011-05-10T20:45:00.003+02:00

Vi har hämtat upp ackrediteringarna idag. Proppade magarna me crepes och gick till Seaside (fortfarande ingen Wifi) för att få sol, dricka och gå igenom programmet och visningarna. Finns sjukt mycket intressant som vanligt. Superpeppen ligger just nu på 3D Sex And Zen: Extreme Ecstasy. Sen vet man inte var man ska börja någonstans: Conan-dokun Conan O'Brien Can't Stop? Takashi Miikes Ninja Kids? Tyska mulletkomedin New Kids Turbo? Norsk skräck? Nya Zeeländska zombienazis? Arrgh, kloning tack!

Imorgon spelar Lady Gaga tvärs över gatan i den årliga Cannes-utomhusstudion till programmet Le Grande Journal, för att inleda sin frankrikturné. Första parkett till popspektaklet - om de inte vore för fyra palmer.

/Ebba

Vi har sett det förut.

Från 0-9, A-Z.

3D Sex And Zen: Extreme Ecstasy-trailer:

Conan O'Brien Can't Stop-klipp

Ninja Kids

New Kids Turbo

2011-05-10T19:47:00.004+02:00

Vad bygger de i Cannes... Puss in boots 15 meter höga stövlar. Små människorna bredvid och även några på toppen!

Sign me up!

2011-05-10T14:00:00.001+02:00

Årets signeringspennor. Vi hoppas på att många fina kontrakt föräras med bläck från dessa konststycken. Provided by SEO. Who else?

/Ebba

Birdemic

2011-05-10T10:47:00.002+02:00

Gårdagens vodka/redbull-nota gick på 213,50€. 2 personer (okej jag hjälpte till med ynka TVÅ av dessa). Idag gick dock vissa upp och joggade med Nonstop längs Croisetten @0800. Fortfarande hög på RB gissar jag.

När första frukosten ställs ut på åttonde våningens balkong, blir det Fåglarna direkt. 1,5 meters vingspann rätt in på croque monsieuren. Zoot kompletteras med en myrepidemi i det toppklassiga köket. Varför klättrar de upp hit? Idiotiskt.

Nu blir det jobb och senare att hämta ut ackrediteringar på festivalpalatset som fortfarande håller på att byggas ihop. Imorrn är det D day!

/Ebba

Bird people

De-PARTAY-ure!

2011-05-09T12:17:00.000+02:00

Måndag. Största delen av sub-crewet åker ner redan idag. Betyder två dagar på rivieran att tokladda och snappa upp möjliga screeners och fester av folk på marknaden som redan har varit på plats i dagar för att bygga montrar, bås och putsa mingelglasen. Sen är mayhemet i full gång på onsdag.

Vi tackade dock nej till Wild Bunch's årliga pre-festival-fotbollsturnéring som "will be followed by a giant paella", imorgon. Måste spara benen till röda mattan ni vet. Ahem.

Nu är det snart dags att ringa taxi. De andra landar närsomhelst tror jag.
Watch this space, nu kör vi!

/Ebba

Miike Mania!

2011-05-01T17:07:00.002+02:00

Takashi Miike tycks ha fått 60-talssamurajfilmsnyinspelningsfnatt. Precis som 13 Assassins (nyinspelning av 1963 års Jûsan-nin no shikaku) tjongar loss på biograferna i Europa, annonseras det att hans Hara-kiri: Death of a Samurai (Aka Seppuku, nyinspelning av Harakiri från 1962) visas på filmfestivalen. Vi klagar inte. Utan kollar på teasern och hoppas på en biostol om ett par veckor.

/Ebba

P.S. Nästa projje han pular med är filmatiseringen av DET HÄR! Minininja-anime-pow-wow! :D

Trailerfestival

2011-05-01T12:19:00.000+02:00

Söndagsgöra: Trailermara för Official Selection-filmerna. Här finns de som är tillgängliga samlade.

Trier, Dardenne, Malick, Allen Moretti, Foster & Van Sant=sant!

/Ebba

Cannes Classics 2011 klara

2011-04-30T11:16:00.003+02:00

För åttonde året i rad presenterar filmfestivalen sin klassikersektion, där man visar nyrestaurerade favoriter - samt en samling dokumentärer - på storduk. I år föräras vi med en helt skinande nyputsad variant av bland annat A Clockwork Orange. Och för att inte prata om Roger Corman-dokumentären Corman's World: Exploits Of A Hollywood Rebel. Fasen vad soopah nice!

Se hela listan här!

/Ebba

Öppningsfilm

2011-04-15T13:50:00.000+02:00

Ja, det blir bestämt Woody Allens MIDNIGHT IN PARIS (mannen som vägrade komma till Cannes förrän han var 70 bast och nu måste vara där varje år). På order av president Sarkozy månne (eftersom Carla Bruni är med på ett hörn)?

Får vi se Frankrikes första dam på röda mattan? Jamen det skulle jag nog tippa, den gamla supermodellen är född in i glamvärlden och gillar ju att visa upp sig.

/EBBA

Cannes 2011: T-27

2011-04-14T17:11:00.005+02:00

2011 års upplaga av Cannes (den 64 i ordningen för den som räknar) närmar sig i med Croisettesteg. Med bara 27 dagar tills röda mattan invigs har lin-upen för festivalen annonserats. Och den är mäkta imponerande. Check it out keeds!

OFFICIAL SELECTION 2011!

SubDVD vill också uttrycka sin förtjusning över årets affisch. Ska köpa minst 40 000 miljarder ex att tapetsera världen med. Samt fem muggar och ett förkläde.

See ya soon!
/EBBA

Sista dagen

2010-05-21T12:10:00.006+02:00

Filmfestivalen i Cannes avslutas på söndag, men marknaden är död för i år och vi har fått släpa oss hem till det fina gamla moderlandet.

Sista dagen avslutades med några sista besök på marknaden för screeners och avtalsbabbel, en lunch på gamla goda Sea Side och fler bullrande partiezzz. Anders fick årets stekigaste inbjudan att haka på till überfancy Palm Beach där brittiska gigant-dj'n Carl Cox höll hov för klubbkids och rikemansfolk mitt på blanka eftermiddan. Anders fick komma in som en "Patrick" och fick uppmaningen "so if anyone asks, you own half of Dreamworks". Gulp. Det lilla svinet sippade Dom Perignon vid poolen (vid bord som kostade 500€ bara att sitta vid), njöt av bikini-grind och det ryktades om att Paris Hilton skulle komma dit osv, osv.. Själv satt jag hemma och bloggade... Fail.

Senare på kvällen brottade vi oss in på Cinema Vaults strandfest som bjöd på gottis-buffé, drinkar, nylanserad cognac och en förträfflig solnedgång. När jag stod och sms:ade för mig själv i godan ro blir jag plötsligt rätt aggresivt bortbufflad av en hord bystiga flickor, och storväxta herrar. Bas-pumpande hiphop-musik crammas upp i högtalarna, och ner på stranden äntrar ett possey. Man förstod att personen i mitten av entouraget med de svarta glajjorna och gigantusarus stora diamangerna i örena var nån slags celebritet. Vi fick senare reda på att det var Ludacris som var inhyrd för att promota den läbbiga konjaken som serverades. Vad den hette kom jag inte ihåg.

När fezten var slut drullade jag och Anders hem i tröttpanik och fick tyvärr den oerhört smarta idén att dricka upp den sista champagneflarran som fanns i kylen. Det gick väl sådär, en coup de champagne senare gav vi upp och störtade i säng.

Och nu är vi hemma i ett Stockholm som är varmare och soligare än hela Rivieran. Det är gött och vara tillbaka och nörda loss som en vanlig geek igen. Men vi kommer tillbaka med vinnarna i katalog-tävlingen och ytterligare en grand prize-utklottning! Stay tuned!

/EBBA

The Lost Files

2010-05-20T18:38:00.007+02:00

Här är lite bilder som har varit fast i Nicolas kamera!

SEO och tyska erotikskådisen Marina.

Marina är med i tyska Penthouse tillsammans med en av sina sambos.

Stewart Alison på ITN. En sjuk snubbe!

Nicolas på möte med de franska distributörerna för Dirty Diaries och den ultrakända franska erotikstjärnan Ovidi!

SFI-festen där det talades om stolt svensk film och delades ut trummispinnar från Cannesbelönta favoritfilmen Sound of Noise.

På SFI-partay! Från vänster: Anders Karlsson (stekare), Rickard Gramfors (Klubb Super 8), SEO (Studio S), Ebba Rydqvist (SubDVD/Galaxina Film), Nicolas Debot (Njutafilms/STudio S/SubDVD)

Efter det blev det tysktal på tyskfesten, Carlton Beach.

Anders Karlsson (stekare) framför pressskärmen på tyskfesten.

Belgo pose!

SEO pose!

"Nude Nuns With Big Guns"-stjärnonrna!

SEO i "fin form" hos New Zeeland Film Comission.

Michael Dwyer (Screen Media) bjöd på flådig magdansarmiddag och startade matkrig.

Badkars-spex på MK2-partay.

Jaha?

The Market is Dead!

2010-05-20T02:06:00.003+02:00

PS till Ebbas inlägg om årets inköpen. Minst lika många finns i inköpspipen utöver dessa men är ej 100% t.ex pga det klassiska sales agent beteende: "We have a deal BUT I need the producer's approval to finalize it!".

Stay tuned for flera bilder och anekdoter...

/Nicolas

Studio S and Njutafilms presents!

2010-05-19T18:38:00.003+02:00

Enligt min blogg så kanske det vekar som vi mest och dricker rosé och går på strandfester hela tiden. Det är ju visserligen lite sant, men det finns två hårt arbetande herrar här också. Och så här sista dagen (för oss) på marknaden är det dags att presentera frukterna av 10 dagars konstant mötesbabbel. Här är det som ni kommer få njuta av på DVD så småningom!

NJUTAFILMS:

The Mystery of Picasso

(dokumentär om Pablo Picasso. Enda filmen där man får se konstnären i sin skapelseprocess från scratch till färdigt verk)

Escape From Women's Prison

(Klassisk Njuta-sleaze)

Deported Women of SS

(Ännu mer klassisk Njuta-sleaze)

Sniper

(Dante Lam)

Sweatshop

(Amerikansk splatterskräckis)

STUDIO S:

Diamant 13

(Djävligt hård snutaction med Gerard Depardieu)

Min farbror från Amerika

(Regi: Alain Resnais och en av SEO's favoritfilmer!)

Julia

(Ung Sylvia Kristel i erotikst drama om att förlora oskulden)

Tre Svenskor i Tyrolen

(Tyroler-tjoflöjt som gick på bio i Sverige i slutet på 70-talet)

Inga trosor under kjolen

(Mer Tyroler-tjofräs)

Tio små negerpojkar

(Agatha Christies klassiska deckare med Oliver Reed)

Festen vid grottorna

(Alistair McLean-filmis med Charlotte Rampling)

Duelling Guns

(Western med Kirk Douglas och Johnny Cash! Och dessutom musik av Cash!)

Danton

(Film om franska revolutionen med Gerard Depardieu)

Och så vår stora stolhet, Koreas dyraste film genom tiderna och med 12(!) MILJONER biobesökare i hemlandet:

HAEUNDAE!

JUBEL!!!

Vad kan vi dra för slutsats av detta? Att det blir en Gerard Depardieu-box i framtiden? Hahaha!

/EBBA

ÅRETS SNACKIS!

2010-05-19T16:59:00.006+02:00

Vi (jag) gnällde lite tidigare i bloggen att det inte fanns någon snackis.. Nu är den här. Låt oss presentera A Serbian Film. Filmen om en före detta porrskådis som tar en rent av dödlig roll i en ny film har enligt utsago fått åskådare här i Cannes att föras till sjukhus (Variety skrev om att en person på marknadsvisningen svimmade och mosade in ansiktet på sig själv i sin flykt från hemskheterna). Vi snackar om en film som tar tortyrporren rent bokstavligen, och efter reaktionerna här i Cannes sägs det att killen som är hör för att promota filmen själv sagt att "jag önskar att jag inte hade med den att göra längre". Skandalropen ekar över Croisetten och det kanske inte helt obefogat. Vi snackar om extremt grafisk tortyr och män som dödar gravida kvinnor och sedan våldtar deras nyss födda. Och så vidare.

Eftersom trailern är restriktad på YouTube så föreslår jag att ni spanar in trailern här.

För att komma till andra makaberheter så kan vi även rapportera att de tre favve-amigosarna Simon Pegg, John Landis och Andy Serkis är i stan! De har siktats i krokana krin Carlton och är här för att promota Burke and Hare, den svarta komedin om två gravplundrare som gjorde sig ett levebröd på att sälja döda kroppar till Edinburghs läkarskola. "Screen" skrev en artikel igår där John Landis avslöjar att det finns insla av både "En amerikansk vaulv i London", "Ombytta roller" och "Tre Amigos"! Ursäkta? Peppen är STOR! Hjärta!

/EBBA

Partay pics!

2010-05-19T13:05:00.003+02:00

Ni är väl trötta på vårt jäkla festande, men här kommer bilderna från gårdagens mingel-mara.1. Hollywood Classics. 2. Marockansk magdansar-middag. 3. MK2-fest. Våra kroppar börjar seriöst hata oss.

Champagne först. Rosé sen.

The Anders @ Hollywood Classic-mingel.

Belgare på balkong. Hollywood Classic-minglet.

Dansgolvsspex.

Belgare i badkar.

Alien-vibben.

Voss-vatten.

Live art. Spex.

These are the hands of a demented clown!!

Under handfatet bor fest-gnomen.

Här låg fransmännen och rökte och dekadensade i parti och minut.

3D OD

2010-05-19T11:39:00.005+02:00

är antalet 3D-filmer visas på marknaden i år. Tschüß!

Fylleblogg

2010-05-19T03:53:00.003+02:00

Jaha, klockan närmar sig fem på morgonen. Och vad gör jag här? Josåatte det kan man undra. Jag tänkte mest berätta att kvällen som (observera) började med att onämnd medlem av sällskapet drällde in vid 17-snåret - oredlig (till följd av en tre timmars lunch med Skandinaviens många pampar), fortsatte med det traditionsenliga Hollywood Classics-minglet (vi som inte var oredliga - ännu), fortsatte i en snortrevlig middag med Michael Dwyer (and friends) på magdansar-etablissemang (choice of das americanos). Där språkades med diverse skapelser så som regissören till filmen F, Johannes Roberts, en jäkla trevlig prick vars film har biopremiär i England i oktober.

Efter timme på timme av Tangines, cous-cous och magdans vare fankenimej dags för årets lyxigaste partay - MK2 ("ämmkaadöö")-festen. I år hålls den inte på Grand Hotels tak, och det fanns varken peep-show-bås eller gåslever-hamburgare. Däremot fanns det omättliga mängder med sprit och gräddan av fransk hipkid-anda. Festen hölls på en av de mer extravaganta strandklubbarna där det hade inretts med lite lagom stötande konst, en säng, stålbad, några speciella speglar, konstig handfatsfontän, och en människa som jobbade med att stoppa upp en struts med tidningspapper (alltså vi snackar live happening). Det fanns två VIP-avdelningar där kanske eventuellt Isabel Huppert var och någon nämnde Johnny Depp, men det veti fan. Bland alla dess gratis-drinkar och franska 2-metersmodeller bestämde vi oss sonika för att stanna i ett bakre konst-rum och ta bilder på varandra i badkar och ihoprullade som köttbullar under handfat samtidigt som yrkesfotgrafer "workade" med franska Ellos-katalogsmodeller.

En liten gliring till Stekis, som hellre betalade 160 kronor drinken på Grand Hotels "Variety"-bar än att utnyttja erbjudandet om inträde till MK2-festen. Hahahaha!

Jag skulle vilja avsluta med att säga att tisdagen var den absolut bästa finaste dagen hitills vädermässigt. Men vem bryr sig när det finns oändliga mängder gratis-sprit? (och den är jag så hemskt tacksam över nu när banken ej medger uttag).

Over and definately out!

/EBBA

HIDEO NAKATA DOPPEL-FAIL

2010-05-18T13:07:00.004+02:00

I söndags gav vi oss iväg i ottan (typ vid 11) för att se Hideo "Ringu" Nakatas senaste hallabaloo Chatroom, men blev inte insläppta för att filmen var full. Det var fail 1. Fail 2 var att vi såg den igår. Filmen är så ballefjongtråkig att man blir rent av ARG. Filmen handlar om ett gäng ungdomar som träffas i ett chatrum (en film för dataåldern?) och blir pals. De diskuterar deras jobbiga tonårsliv och skapar såattsäja ett starkt band, och börjar anförtro sig saker. Men så visar det sig att killen som startat chatrummet är psykiskt labil och börjar manipulera de hjälplösa ungdomarna till att göra dåliga saker, som att kleta bajs på sina föräldrars bilar, smutskasta sina vänner och så vidare. Sen tappar de kontrollen och någon börjar besöka ett självmordschatrum. Ingenting händer. Den labila killen smetar lotion på sin arm med en kniv och bråkar med sina föräldrar, sen vill han att en annan labil ung man skall begå självmord på internet. Och nu jagar de varandra in och ut ur rum. Rafflande värre.

Hela grejjen med filmen är att Hideo Nakata envisas med att visualisera internettet och chatrummen. Åhå ett så spännande grepp! Not. Som kortfilm kanske. På typ Sundance. Som ingen ser. Men 97 minuter av den här IT-filmen? Jag säger bara: TRÅK!

Efter filmen satt vi utanför biografen då en håglöst stirrande fransman kom fram till oss och frågade om vi sett filmen. Ja sa vi. "Did you like it?" frågade fransmannen i skär tshirt, "No!" sa vi, var på han säger, "It was so horrible it's so depressing!" varpå han irrade förtvivlat ut i trafiken. Ja, man blev faktiskt sjukt deprimerad. Och filmen söps sedan bort i glömska på inte mindre än tre fester. Hua mig. Shock Labyrinth: Extreme kom tillbaka, allt är förlåtet.

/EBBA

Vänta, här har ni ett skitklipp ur filmen också.

Kändisspotting Extraordinär

2010-05-18T12:17:00.005+02:00

Hallå där, är det inte "Walker, Texas Ranger"-donnan som stör mitt i middan?

Svenska och tyska festerna

2010-05-18T10:28:00.006+02:00

MID CANNES CRISIS

2010-05-17T11:31:00.008+02:00

Åhå, det har varit bråda dagar, och med en vecka på världens största filmfestival börjar överlevnadsinstinkterna smått få panik. Coctail-stormen satte igår igång på allvar och det är minst två fester per afton. Allt springande fram och tillbaka på Croisetten förjar ge pulserande, blås-klädda klumpfötter och vitaminintaget borde öka med några hundra procent för att väga upp sömnbrist och drinkmassorna.

Filmmässigt klagar inte bara vi, utan hela Cannes över avsaknaden över filmer som står ut. Det brukar alltid finnas ett par snackisar, typ en "Donnie Darko" eller "Taxidermia", men vi börjar allt mer tappa hoppet om att bli knockade. Menn visst har det funnits små guldkorn. Härom dagen såg jag t. ex. den Nya Zeeländska filmen "Boy" (jag vet, tråktitel) om en kille på ca tio bast som är besatt av Micheal Jackson. Filmen utspelar sig 1984 och är oemotstådligt charmerande. Jag misstänker ett inköp till Sverige, så se! se! se! när den kommer om ni vill ha en trevlarns mysstund.

Sen såg jag horhusfilmen "Love Ranch med Helen Mirren och Bai Ling, regisserad av självaste Taylor Hatford ("En officer och en gentleman", "Djävulens advokat", "Ray"). Men låt er inte luras av de exotiska nyckelorden. Filmen var ganska döö-tråkig och kändes lågbudget och dåligt regisserad. Nåt är liksom fel när till och med Helen Mirren kändes kackig. (tyvärr hittar jag ingen jäklarns trailer)

Och sen filmen som var anledningen till att jag kom hit juh för bövelen: "Lemmy"! Woohoo! Filmen är absolut inget revolutionerande som dokumetär, men man får sin Lemmy för pengarna kan jag lova: Lemmy spelar tv-spel, Lemmy gör hemlagade pommes frites, Lemmy klär ut sig till nazist och åker runt på en tysk tanker, Lemmy swappar flickvän med sin son, Lemmy försöker urskilja sopkorgen i sitt hem, Lemmy visar upp sin knivsamling, Lemmy berättar roliga historier... Ja med den är ju helt självskriven! Och det ryktas att det pågår budkrig om den för Sverige, så snaaaaart får ni se kalajset ni med. Prisa skaparen!

Igår gluttade vi in brittiska komikergeniet Omid Djalilis senaste komedi "The Infidel" en liten trevlig film om religiösa slitningar mellan islamister och judar som ger ganska många garv.

Efter den tog vi en lång paus i solen med en fräääääsch Salade Nicoise och -trumvirvel- ROSÉ! Och sen var det dags för den länge efterlängtade "Splice", som visseligen visades i en rough cut i Cannes redan förra året (för endast strikt inbjudna). Regissören Vincenzo "Pepperoni" Natali gjorde "Cube" och förväntningarna var höga. Jag ser här en scifi-thriller som innhållsmässigt hade potential, men som tyvärr i utfört format blev aningens fånig. Jag vet inte jag kanske har blivit för gammal för människomuterade "too weird to live, too rare to die"-vederstyggelser framtagna i labb? Eller nej det blir jag ju aldrig, men den var lite dum tout simple. Ni får väl kolla sjävla. Filmen är inköpt för Sverige den mä.

Sen vart det dags för coctail-maraton. Det börjades på Skandinaviska paviljongen där det trängdes om öl och vin i vanlig ordning. När vi blev utkastade därifrån sprang vi till årets Saké Night på japanska Toei. En hel tunna med saké bjöds det på, japso-öl och sjögräs-snacks snålades det minsann inte på heller. Där träffade vi Zebra Man också! Årets första superhjältemingel alltså. Sen var det åter dags för penthousefesten hos amerikanska bolaget ITN. Jag och Nicolas sprang dock rätt fort därifrån då det serverades enlitersvin i plastflarror och amerikansk sockerblasköl (Desperado?). Inte ens JAG stod ut med vinet, så äckligt var det. Anders hittade dock massa polare och festade vidare. Det sägs att han var glad i hatten i alla fall, jag vet inte, han har inte sagt mycket idag. Hahaha.

Nä hörrni, nu blir det ett nytt försök med Hideo Nataka (Hans nya "Chatroom" var fullsatt igår) och sen upplockning av fler festbiljetter. Det är ett hårt liv. Ciao.

/EBBA

Bilder tajm

2010-05-17T09:56:00.004+02:00

Från vänster: Anders Banke, regissören till Frostbiten och Newsmaker, da crew Nicolas och Ebba, Jan Schmidt från Another World Ent och producenten Magnus Stekis Paulsson.

Introduktion av dokumentären Lemmy med från väsnter Andre the Dude Relis som representerar filmen och regissörerna.

På German Pavillion med Antonio Mister Bombastic. Vi köpte tre filmer och får äran att gå på tyska festen ikväll. Äran eftersom många tyskar i branschen får inte ens inbjudan!

3D tråk!

@ Wall Street Money Never Sleep galavisningen.

På Sake Night med trevliga japaner.

Sweatshop

2010-05-17T09:33:00.003+02:00

Good morning!

Igår blev det flera trevliga inköp för båda Njutafilms och Studio S. En av de är en ny amerikansk skräckis som levererar allt som önskas, dvs nudity, techno och splatter! Den heter Sweatshop.

Några extremt spännande signings väntas inom kort...

Happy monday /Nicolas

INKÖPSRAPPORT FRÅN NICOLAS

2010-05-16T10:31:00.003+02:00

Bonjour Bonsoir!

Nicolas här. Så här vid hälten av Cannes 2010 tar jag äntligen en liten paus för att köra mitt första blogg inlägg. Intensivt som vanlig, just nu screenar jag en skräckis jag funderar på att köpa på andra halvan skärmen.

Idag köpte SEO och jag 12 filmer. En mycket givande dag som är resultat av tidigare möten och det är spännande när saker och ting faller på plats. 3 olika dealar blev signade för en total av 6 filmer till Njutafilms och 6 till Studio S. Jämställdhet is da word! Jag återkommer senare om dessa nynköp.

I tisdags började festivalen minst sagt hårt, med ett 5 timmars långt möte på balkongen med vår danska partners från Another World Ent, för att gå igenom alla våra gemensamma möten och planer. Efter 4 timmar och extremt mycket vodka stängdes tydligen min kropp av mitt under en diskution som gick ungefär så här: "Den ska vi köpa, den ska vi köpa också, och den ska vi köpa. och..." System overload, Nicolas passed away and logged off.

Onsdagen var, trots bakfyllan, en bra första marknadsdag med olika möten, bl.a. två timmar med våra favoriter från Hollywood Classics. Och den första visningen, kandienska skräckkomedin"Suck". Så så.

I torsdags hann jag se två filmer: "The Disappearance of Alice Creed", en ny brittisk huis-clos thriller. Mycket bra början som tyvärr tappade mot slutet och för många twists. Ett par möten med resultatet 'Vi vill ha mer pengar än vad du erbjuder'. Wait and see. Dessa kan komma till hamn ändå mot marknadens slut.

Och så måste jag försöka samla mina tankar kring en av marknadens höjdpunkter i år; Jean Claude Van Dammes nya film "Eagle Path" som hade premiärvisning på biografen Olympia. Vi misstänkte stark att JCVD skulle vara på plats för att introducera filmen till världens samlade buyers eftersom han inte bara har huvudrollen men även har regisserat, producerad och klippt filmen! Som ni kanske redan har läst är filmen en katastrof, och alltså inte en katastrof film! MEN det är något magisk, eget och totalt Ed Wood-ig hos JCVD som gör att jag säger: Respekt! Att han tackade nej till The "Expendables" för att han inte fick läsa manuset innan signing och istället valde att gå sin egen väg för att berätta något personlig, är ett karriärbeslut som INGEN hade tagit. Men han gjorde det. Synd att resultatet är som den är. Jag har i alla fall aldrig sett något liknande. Konst, extremt våld, övertydligt personligt budskap, blandat med asiatiska opera-aktiga överkänslor. Has to be seen to be believed!

På fredagen började mötesvansinnet med ett tiotalmöten om dagen. Det är en blandning av inplanerade möten och spontana sådana med folk jag har jobbat med förut och träffar av en slump i mässans korridorer och strandpaviljongerna.

Några filmer också. Galavisning av "Wall Street: Money Never Sleeps". En härlig känsla att se en film tillsammans med Oliver Stone, Martin Scorcese och George Lucas. Även Michael Douglas, Salma Hayek, lilla Shia LaBoeuf och Carey Mulligan och 1990 andra personer i Salle Lumiere. Filmen var en stark klassisk Oliver Stone-berättelse. Sevärd.

I lördags morse såg jag Eric Valletttes nya skräckfilm "Hybrid". Jag visste inte att den var i 3D eftersom... det fanns ingen anledning att så skulle vara fallet. Producenten introducerade visningen och berättade att filmen var inspelad i 2D men post-trixad till 3D och att de var mycket nöjda med resultatet... Det såg ut som skit! Någon måste förklara till mig varför producenter spenderar extra pengar för att förstöra sina filmer. Jag är säkert att jag hade upplevt filmen som bättre i 2D. Pitchen är rätt kul: en mördarbil à la "Christine" som jagar en bunt människor i ett parkeringshus à la "P2".

Och på kvällen "Lemmy", dokumentären om Motörhead-frontan. Härlig och skön rulle om "rocker bigger than life" som bor utan städerska och med stor passion för Tredje Riket. Filmen är värd en glutt bara för att se hans lägenhet. Inte lika bra som "Some Kind of Monster" men en klar höjdare.

Inköpta filmer vid marknadens första halva är: franska klassikern "Mon oncle d'Amerique" av mästaren Alain Resnais, en nyproducerad fransk deckarthriller med Gerard Depardieu, en erotikklassiker med Sylvia 'Emmanuelle' Krystel och två nya titlar i vår Tyroler-kollection. Agatha Christie-klassikern "Tio små negerpojkar" med Oliver Reed. Och några sleazerullar för att ströa på det hela bl.a. "Porno Holocaust", "Emmanuelle and the White Slave Traders" och "SS Girls".

En del trevliga möten och fester är inbokade för de kommande dagarna så jag signar off for now.

/Nicolas

PS: Några funny mötes-facts i ingen särskillt ordning:

* Hos ett trevligt italiensk filmbolag inleder säljerskan med att visa en bild på hennes 1-åring i sin iPhone. Jag svarar med att visa bild på min äldsta i min iPhone. Sedan börjar mötet med att jag sager: I want to include in the deal "Porno Holocaust". Och får svaret: Oh yes it’s a good movie!

* Under ett möte på German Pavillon på stranden sitter vi mitt bland massa tyskar. Plötslig pekar tysken mot nästa pavillon där terrasen på stranden är nästan tom och säger: "Oh today they are a few of them out, it’s the first day, earlier they didn’t even dare to come out. It’s the Greek pavillon!" Det var hård ironi där. Lite senare i mötet sa han att en svensk lärde honom en finsk mening: "Ojka pojka negri!"

* Mitt i ett möte med en brittisk posh gentleman säger SEO: "That’s nice glasses you have". Då visade han oss att hans bågar var gjorde av vinylskivor. Jag frågade honom om det gick att byta skiva när han tröttnat på låten. Hans svarade inte, men att han hade också glassögon med bågar gjorda av 35mm filmremsor!

Gala day!

2010-05-15T11:01:00.006+02:00

Efter att vi hämtat ut biljetterna till kvällens galavisning på palatset fick jag och Anders flygande sallad på strandrestaurangen Seaside. Croisetten vrålade av vind och vågorna välde upp sand. Det grävs och kämpas överallt med provisoriska vågbrytare och annat för att hålla strandrestaurangerna intakta och havet i schack. Iskalla havsvindar nej tack, jag tror det är kyligare här n i Sverige faktiskt. SEO och Nicolas har bråda mötesdagar nu och håller i regel på från 10.00-18.00 på kvällen. Ett evigt babbel som förhoppningsvis slutar med fina inköp!

3 timmars duschande, rakande, sminkande och hårläggande senare var vi på väg mot palatset för galapremiären av "Wall Street" (första Oliver Stone-filmen som visas i Cannes fö). Jojo, vi lyckades gå upp för röda mattan jämte självaste martin Scorsese. Fast vi kan inte stå och glamma och ta kort på varandra eller kändisarna på mattan direkt, man piskas in i den oändligt grotesk-stora Luimière som boskap. Fler giganter var på plats, förutom skådespelarensebeln och regissör Oliver Stone, var även Salma Hayek, George Lucas och som sagt Scorsese på plats. Recension av filmen: rätt bra men fasligt lång. Fast finansaffärer är väl sådär sköj va.

MINUS för fascistfasonerna vid insläppet till röda matta, då stackars Anders blev stoppad för att hans kostym var för ljus (mörkgrå). Till alla som åker till Cannes i framtiden: På röda mattan regerar SVART. (dresscoden lyder SMOKING/AFTONKLÄNNING). Men nya chancer för Anders, vi satsar på att alavisningen av Takeshi Kitano härnäst. Skampåle för den som ger sig!

Efter filmen blev det middag med champagne, fast det låter nog glamorösare än vad det var. En tekniker i skitiga mjukisbraller stod med ett helt bord sladdar och roddade ihop ett karaoke-bås och en fransk kastrullfull brutta kaskadspydde vid bordet bredvid oss. Det var spyhinkeslafs resten av aftonen därinne. Najs.

Sen var det öl i rännstenen vid Lilla Majestic där det dök upp alla möjliga drägg. Typ Michael Dwyer (Screen Media), Stekis (Solid Entertainment), regissören Anders Banke (Frostbiten, Newsmakers) och fru, samt fulla Göteborgare "Djävulen" och "Stekarn" som har gjort en ny svensk mockumentär som de visar här i Cannes. De hade dessutom med sig prducenten till "Död Snö". Ja, och så skall vi nämna Shade Rupe (International of Geekery) som har en fotosamling i sin iPhone på kändisar som är rent av äcklande. Karln har ju för fan en bild på både Bill Murray och Crispin Glover! Och sig själv med Divine! Dessa projecerar han gärna upp på våra kroppsdelar med sin bärbara projektor. Och alla hade varit på Danskfesten på skandinaviska paviljongen, som vi givetvis inte var bjuckade på.

I säng vid 5 och nu efter en chocopoppig frulle, hilfe är det dags att springa på visningar!

Catch ya later droogies!

/EBBA

Sandgrävskope-kul!

Lumière. Wall Street-gänget på väg in i salongen.

Champagnen och spyorna sprutade!

Efter skumpa kommer öl i rännstenen utanför Twins Café.

Anders och den ilskna transan som jobbar där.

Fransk smarre-frulle. Chips, ost, godisflingor och rosé.

På väg till galapremiären av Wall Street 2

2010-05-14T20:00:00.000+02:00

JCVD minuterna innan katastrofen.

2010-05-14T13:18:00.000+02:00

Snusket!

2010-05-14T12:54:00.002+02:00

Våra äventyr i Cannes verkar äntligen ha nått hemlandet!

GALA-TÄVLING!

2010-05-14T12:52:00.005+02:00

Nu jäklar ska ni få vinna grejjor!

Vi har fett för många festivalkataloger, och vill bli av med några. Svara på följande fråga och vinn den superxklusiva katalogen för världens mest kända filmfestival!

Vi ska ikväll på galavisningen av "Wall Street: Money Never Sleeps" (om vi inte stoppas i dörren på grund av fel skor föståss), och nu undrar vi: hur många av Oliver Stones filmer har tidigare visats i Cannes?

1. Noll

2. En

3. Tre

Eposta ditt svar tillsammans med namn och adress till subdvd.cannes@gmail.com senast imorgon lördag klockan 12.00. Subject: TÄVLING 1.

Good luck!

/EBBA

Iron Sky-update!

2010-05-14T12:35:00.000+02:00

Sakta men säkert jobbar våra finska vänner på sitt naziscifibonanza IRON SKY. När vi mötte gänget förra året hade de en hel hög med promomaterial, men egentligen inte mycket att visa. Igår släpptes dock den andra teasern för filmen vi älskar att längta till varje år!
Kämpa på!

"I want to tell you a story"

2010-05-14T09:59:00.007+02:00

Så börjar Jean-Claude Van Dammes första egenproducerade film på sitt nya bolag, som vi var på världspremiären av igår. JCVD har skrivit, regisserat, producerat och klippt hela filmen själv som en duttig pöjk och innan visningen höll han ett rätt konstigt tal om bön och hur han vill skapa en helt ny force in entertainment med sitt bolag.

Nå, hur är filmen då? Jo, det skall jag berätta - den är hemsk! JCVD tar sig själv på ruggigt stort allvar, han har blitt filosof och kan ingenting om dramturgi. Trots alla hans år i branschen tycker man väl ändå att karln borde känna till the dos and don'ts i filmmakeri, men han gör praktiskt taget alla fel man kan. Det finns till exempel ingen handling. Jag fattar inte hur han lyckas men det finns liksom ingen handling! Lite klipp på en pojke, sen JCVD i taxi, han ser en kvinna gå in och ut ur hus, han kör i regnet. Han ser den mystiska kvinnan igen. Sen går han in på en luxuös herrklubb som heter White Rose. Där arbetar kvinnan (som förresten spelas av Gwyneth Paltrows bästis Claudia Bassols, i Sverige känd från matorgieprogrammet "Spain... On the Road Again"). JCVD vill prata med henne, han vill berätta en historia, MEN! han får ett nervöst sammanbrott och slår ner folk. Ägaren på klubben bli arg och följer efter honom. Sen fortsätter filmen med att han måste skydda kvinnan. Folk slåss, en stomipåse kastas i marken, det blir pang-pang och sen peace-, love- och älska varandra-collage i vad som känns som en evighet. Det är skitkonstigt!

Respekt dock för att han gör sin grej och följer sin pretentiösa dröm. Kämpa på!

Låt er inte luras av trailern, filmen är hemsk!

Vi gluttade också in den brittiska thrillerchillern "The Dissapearence of Alice Creed". Så många twistar, så lite tid! Filmen sägs vara såld till Sverige, så inom kort går den att spana in.

Återkommer inom kort om möte med tyska sleazeskådisen Marina, feta bilder och mkt annat. Nu blir det morgonkaffe på ballefjongen!

/EBBA

The mayhem has commenced!

2010-05-13T09:56:00.010+02:00

Så var första dagen avklarad. Jag började med att missa årets första screening, som såklart var fulsatt (först till kvarn gäller här). Så jag följde istället med på årets första möte på marknaden som hölls med amerikanska Screen Media's Michael Dwyer. Ni som har följt bloggen tidigare känner igen hans namn, då han är en av våra partners och vänner. Nu kanske ni tror att ett sånt möte är oerhört trist och pladdrigt, och jo det kan vara döden om man hamnar med tråkggubbarna på CJ Entertainment tex, men här r det ungefär som att sitta på pubben och snacka skit och din absoluta favoritgrej i hela vidaste värrldun: film.

Mötet utvecklades till en 3 pavors vinlunch på La Dolphin (som hade -om min patetiska franska inte lurade mig bakom bojen- "delfinens 10 budord" på toaletten?), så smått runda under galoscherna makade vi österut mot Hotel Gray d'Albion för visningen av vampyrmästerverket "Suck" som tigger om att få sin egen titel som recension. Dock lite småkul gästskådisar som Iggy Pop, Alice Cooper och Henry Rollins. Ja och så är Malcolm McDowell såklart.

Efter filmen hade våra inköpsmaniker Nicolas och SEO vinmöte på Hollywood Classics medans jag och Anders sprang på lovande Japanskräck i 3D; "Shock Labyrinth: Extreme". Det enda extrema med den är dess extrema tråkighet. Jag och Anders kokade av ilska efter filmen. Den är ju helt idiotisk och skådisarna suger. Varning utfärdas!

Vi vankade ilsket mot Croisetten för att lagom mötas av invigningskortegen med allt det fancy folket på väg mot invigningscermonin och invigningsfilmen "Robin Hood". Efter en pizza på "tappa-saker-på-SEO-stället" blev det en lugn afton av åskstormar och typ 8 timmars sömn! Men det är okej, när allt kommer omkring så drack jag och Michael 3 flarror rosé till lunch. Och av den varan skall jag ha mer av i solen innan vi går på dagens första visning!

Fyllemöte med danskarna.

Komplett tom Croisette dagen innan D-day.

Nicolas morgonen efter danskmöte. Fortfarande full förmodligen.

Man ser dom inte här, roséflaskorna. Det är för att Michael (till höger) och fotografen har dom i sig.

Så här glad var jag fan inte efter "Shock Labyrinth: Extreme" - världens sämsta 3D-film.

Grab the actors and strangle them!

Bakom Anders sitter Luc Besson! (har vi bestämt)

I några av de däringa bilarna sitter Ridley Scott, Russell Crow, Tim Burton och andra tjusigheter.

Stay roséd!

/EBBA

Spegelförvirring!

2010-05-12T22:01:00.000+02:00

Mellan ett par filmer och några möten fikaförlustade vi oss lite i det förvirrande och bisarra spegelbåset på Hotel Gray d'Albion. Här är några bilder:

Le Pics!

2010-05-11T20:03:00.008+02:00

Ackrediteringarna är utplockade. En afton av programpluggande och öldrickande väntar for hilvide! ABADAH!

Årets ackreditering.

Mannen, myten, krullet är på plats. Tim Burton är jurypresident i år.

Nicolas skyler brinnande himmelsboll.

Croisetten T minus 1 day: Sopor, flyttlådor, möbler, stressade och skrikande fransmän, gamla damer och hundbajs.

Dagen innan.

På kvällen kan det se ut så här från vår balkong.

Speglarna på balkongen förvirrar och irriterar!

En dyr lunch på stammisstället Sea Side innan vi hämtade våra ackrediteringar på festivalpalatset. Billigaste rätt; 16€.

Strande är lite liten i år efter "ze freakwave".

Vad pysslar Anders med?!

Nicolas visar stolt upp sina bilder på kungafamiljen och Buddha, som alltid finns med i hans plånbok.

Jo, det är inköps-ADHD-offret SEO.

Alla (inklusive Lasse!) framför festivalpalatset! (exklusive Anders)

Ingången till världens största filmmarknad. Let the inköps-mayhem begin.

Stay tuba!

/EBBA

Cannes 2010!

2010-05-11T12:28:00.008+02:00

Bienvenu! Ett år har gått och SubDVD's Cannesblogg har äntligen vaknat ur sitt ide! Crewetanlände igår, redan två dagar innan festivalen sätter igång för att bygga ordentligt sitt- ochgalejs-fläsk och är redo för strid. Croisetten badade visserligen i sol igår, men känns mer svensk midsommar idag. Nicolas, som imorse fick temporär hjärnblödning och gav sig ut och sprang klockan åtta på morgonen tillsammans med Nonstops inköpsguru Jakob, fick göra så i hällregnet från... eh helvetet.

The bay of blood.

Resten av gårdagen handlade mest om uppackning, matjagande, och så nollade vi vår kära vän Lars Diurlin som var Fantastisk Filmfestivals eminente festivalgeneral, men som nu jobbar på Atlantic Film och är i Cannes för första gången. Som gamla gubbar pratade vi om hur allt var bättre förr.

Nattsudd med Lasse!

Hetsigt nördande och ölande avslutades med en förträfflig Avatar-beef och detta fantastiska Arnie-klipp. Abadah!! :D

Nu ska vi hasa oss längst en rå Croisette för att hämta ut våra ackrediteringar och börja kolla igenom programmet inför morgondegen. Screeningspepp!!

Stay tuna!

/EBBA

62nd Cannes Closing Ceremony

2009-05-25T10:56:00.012+02:00

Så var vinnarna korade!
The official Jury of this 62nd Festival de Cannes, presided by Isabelle Huppert, revealed the Prize winners during the Closing Ceremonies on the evening of May 24th.
IN COMPETTION - FEATURE FILMS

* Palme d'Or

DAS WEISSE BAND (The White Ribbon)Directed by Michael HANEKE

* Grand Prix

UN PROPHÈTE (A Prophet)Directed by Jacques AUDIARD

* Lifetime achievement award for his work and his exceptional contribution to the history of cinema

Alain RESNAIS

* Best Director

Brillante MENDOZA for KINATAY

* Jury Prize

FISH TANK
Directed by Andrea ARNOLD

BAK-JWI (Thirst)Directed by PARK Chan-Wook

* Best Performance for an Actor

Christoph WALTZ in INGLOURIOUS BASTERDS Directed by Quentin TARANTINO

* Best Performance by an Actress

Charlotte GAINSBOURG in ANTICHRIST

Directed by Lars von TRIER

* Best Screenplay

MEI Feng for CHUN FENG CHEN ZUI DE YE WAN (Spring Fever)Directed by LOU Ye

* Prix Vulcain: Artist-Technician
Aitor BERENGUER, sound technician of the movie MAP OF THE SOUNDS OF TOKYO Directed by Isabel COIXET.

* IN COMPETITION - SHORT FILMS

Palme d'Or

ARENA Directed by João SALAVIZA

* Special Distinction

THE SIX DOLLAR FIFTY MAN Directed by Mark ALBISTON, Louis SUTHERLAND

* CAMERA D'OR

SAMSON AND DELILAH Directed by Warwick THORNTON (presented at Un Certain Regard)

Caméra d'Or – Special Distinction
AJAMI Directed by Scandar COPTI, Yaron SHANI (presented at Quinzaine des Réalisateurs)

* UN CERTAIN REGARD

Prix Un Certain Regard - Fondation Gan pour le Cinéma

KYNODONTAS (Dogtooth) by Yorgos LANTHIMOS

Jury Prize

POLITIST, ADJECTIV (Police, Adjective) by Corneliu PORUMBOIU.

Special Prize Un Certain Regard 2009

KASI AZ GORBEHAYE IRANI KHABAR NADAREH (No One Knows About Persian Cats) by Bahman GHOBADI

LE PÈRE DE MES ENFANTS (Father of My Children) by Mia HANSEN-LØVE

* CINEFONDATION

First Cinéfondation Prize

BÁBA by Zuzana Kirchnerová-Špidlová (FAMU, République Tchèque)

Second Cinéfondation Prize

GOODBYE by Song Fang (Beijing Film Academy, Chine)

Third Cinéfondation Prize (ex aequo)

DIPLOMA by Yaelle Kayam (The Sam Spiegel Film & TV School, Israël)

NAMMAE UI JIP (Don't Step out of the House) directed by Jo Sung-hee (Korean Academy of Film Arts, Corée du Sud)

Här finns klipp och bilder från ceremonin!

http://www.festival-cannes.com/en.html

End of a Celebration

2009-05-24T18:49:00.002+02:00

Jaha, nu har man varit hemma ett par dagar och glamouren är rensad från vardagen. Ingen mer Croisette, inga fler paninis, ingen mer röd matta (det blev två besök för egen del), ingen mer "L'addition" som tömmer plånboken, inga fler öl på Petit Majestic - allt som återstår är beskedet från Rivieran vilken film som norpar Guldpalmen.

Jag skulle nog satsa pengar (om det fanns några över) på Jacques Audiards Profeten, även om jag inte sett den. Allt snack omkring den har gett den hög het potatis-status. För egen del blev ersättaren för missen av denna film Woody Allens Whatever works, så jag var ganska nöjd ändå, men förhoppningsvis får det svenska filmbolaget som norpade förra Guldpalmen-vinnaren tag på den så att den ploppar upp på svenska biografer i höst.

Mitt eget avslut på Cannes blev i cinematisk form ett positivt sådant - varsin fyrpoängare för Mother och Inglourious Basterds, samt en tveksamt godkänd Drag me to Hell som förvisso drog hem stora ovationer på onsdagsnatt-visningen i Lumière men som saknade den komik man får lov att förknippa med Raimi i god form. Mestadels en massa strupfetischer (saker som åkte in och ut ur munnar och ner djupt därtill) och alldeles för bleka skådisar i huvudrollerna.

Det har dock varit ett mycket fint första år för egen del och jag tackar självfallet främst mina res-compadres för det stora nöjet att intensivt umgås i 10 dygn. Jag tackar också arrangörerna för festivalen som har skött det hela fläckfritt i mitt tycke och så självfallet alla filmskapare som gång på gång lyckas överraska en när man trott att man sett allt. Med det sagt följer här min Topp 5-countdown av årets filmer:

5) Vengeance (Johnnie To)
4) Vertige (Abel Ferry)
3) Fish Tank (Andrea Arnold)
2) Mother (Bong Joon-Ho)
1) Whatever works (Woody Allen)

Två av dom har chans till Guldpalm, snart får vi reda på svaret...

/ Guest blogger Johan signing out...

Looking For Eric

2009-05-21T12:55:00.004+02:00

"I'm not a man. I am CANTONA!"

Så var det dags fö en av mina mest efterlängtade filmer; Ken Laochs "Looking For Eric" som visades under gårdagens förmiddag. En något annorlunda Ken Loach-skapelse som inte grävde lika djupt i Storbritanniens sociala problem som annars. Man skulle kunna kalla den ett feelgood-drama.

Filmen handlar om brevbäraren Eric som har glidit ner allt mer i sin personliga misär och vars enda tröst är sin kärlek för Manchester United och dess världskända anfallsspelare, forbollsgeniet Eric Cantona. Och så en dag när livet känns som tyngst dyker Cantona upp i Erics rum! Och från den dagen hjälper Cantona honom till ett förbättrat liv.

Det är verkligen en charmig film som klämmer till hjärteroten på helt rätt sätt, och Eric Cantona (som spelar sig själv) är helt fantastisk i filmen! Verkligen kul att se honom bjucka på sig själv det gamla weirdot. Jag blev smått kär i filmen som trots sin lite lättare framtoning även hade sina Ken Loachian-drag av de mörkare slaget av brittisk köksbänksrealism. Rekommenderas varmt!

På eftermiddagen slöt vi upp på Seaside för en se lunch och förnöjt njuta av det strålande vädret. Sedan bar det av hem för att packa och klä upp oss inför Cinema Vault-festen som traditionsenligt hölls på Long Beach. Där dansade de kanadensiska valkyriorna runt till "Love Shack" med sand i skorna (de envisas varje år med att lägga baren ute i sanden, så alla vi med högklackade sandaletter får fötterna fulla). Medans killarna gick för att se midnattsvisningen av Sam Raimis nya "Drag me to Hell" på Lumière, gick jag, Carin och Karim till Gamla Stan för en sen efterrätt med Stekis och co. Sedan blev det en dödstrött sista öl på Lilla Majestic, mest för att säga adjöken till folk.

Nu förbereds det avfärd norrut. Packning ett sista dopp i medelhavet och en sista matbit på stranden. Just nu säger kroppen på alla sätt möjliga att det verkligen är dags att åka hem och vila. Men man vet att efter en timme hemma i sin tysta lägenhet, kommer man sakna allt bök, stök och vindrickande på stranden.

Men please stay tuned, det kommer fler inlägg och bilder inom kort!
Bye, bye Croisette! See ya next year!

/EBBA

Här kan ni se bilder från röda mattan med bland anndra King Cantona och Ken Loach!
http://www.youtube.com/watch?v=Z8RSxEmKq3U

Och Trailern:

Le Grand Prix du Cracker Formidable

2009-05-20T20:54:00.005+02:00

SubDVD är inte bara här i Cannes för att titta på och köpa film. Vi är också här för att äta tonvis med snacks på vår eminenta balkong. Nu på eftermiddagen har vi dessutom korat en värdig vinnare av priset för bästa cracker.

De nominerade återfanns i en box kallad Crackers Belin Réception och hette var och en Triangolini, Salto Bacon, Monaco och Minizza. Alla subborna fick ta smakprov och sedan rangordna sina favoriter. Till sist stod det klart att vinnaren av Le Grand Prix du Cracker Formidable var MINIZZA - ett kex med pizza-flavor. Undertecknad, Nicolas och Ebba hade samtliga denna på förstaplats. Carin och SEO röstade på Monaco och Anders på Salto Bacon. Men i slutändan var det Minizza som tog hem priset. Vi återkommer med bild på President du Jury med fingret pekande på vinnarsmaken. / guest blogger Johan

"I think this may be my masterpiece..."

2009-05-20T19:01:00.003+02:00

...har Tarantino uttalat sig om Inglourious Basterds. Well, jag antar att det är en lag på att vi som gick och såg den måste blogga om det och eftersom Nicolas fortfarande behöver smälta upplevelsen (tills efter ett till biobesök i Sverige, kanske) så får väl jag hoppa in.

Tarantino kommer inte få någon Guldpalm i år. Därmed sagt är Basterds ingen dålig film, utan tvärtom en skamlöst underhållande film. Den var inte som jag väntade mig - när det gäller mängd action så toppar dess föregångare (Enzo Castellaris version från 70-talet) faktiskt Tarantinos version och jag hade nog faktiskt trott att det skulle smälla som uti helvide. Men snarare är det hela en mångbottnad revenge-historia som på ett väldigt snyggt vis delas upp i 6 akter, vilket tacksamt låter publiken fylla i glappen. Dels är det Brad Pitts 8 fördömda män (allihop judiska soldater) som tar sig in bakom fiendens linjer för att skalpera nazister i rent brutalt payback-syfte och dels är det Mélanie Laurents biografägare som vill hämnas sin familj som fyra år tidigare massakrerades av den sluge SS-översten Hans Landa (ypperligt spelad av tyske TV-skådisen Christophe Waltz). Intrigen är väldigt mager, men också underordnad stämningen och akternas väl utmejslade dialoger, som stundtals i typisk Tarantino-stil dröjer sig kvar lite för länge.

Jag vill inte röja så mycket mer än så. Detta är inte Tarantino-underhållning i samma hejdlösa manér som exempelvis Kill Bill. Snarare är det som om den gladlynta stämningen och tidsepoken i John Sturges Den stora flykten blandas med 50 % Sergio Leone, 50 % Antonio Margheriti. Jag behöver nog inte övertyga någon, Basterds är väl värd biljettpriset när den kommer på bio. Det är inget masterpiece, men det är damn close. Och nästa gång ska jag försöka spana in var Enzo Castellari och Bo Svenson (stjärnan i Castellaris version från 70-talet) befinner sig. / guest blogger Johan

Här nedan följer trailer för både Tarantinos och Castellaris version - enjoy!

Tisdagsbilder

2009-05-20T12:51:00.000+02:00

Japp, jag (Anders) verkar stå för de större bildinläggen här. Jag har kameran med överallt och skjuter som en galning på allt jag ser... Ibland hamnar jag framför kameran, något jag lyckades dåligt med förra året.

Hollywood Classics-mingel!

Finmiddag och sedan vidare utgång till LM där Karim Hussain huserade:

Bong Joon-Ho strikes again

2009-05-20T10:13:00.003+02:00

Ett kort morgoninlägg innan det är dags att äntligen komma iväg på BASTERDS! Bong Joon-Hos deckare Mother är efter Woody Allens film hittills bäst på festivalen. Ett mycket omsorgsfullt och enigmatiskt drama om en mor som gör sitt yttersta för att fria sin något korkade och enda son från en fängelsedom för mordet på en skolflicka. Jag har ännu inte sett Joon-Hos omtalade Memories of Murder, men kan tänka mig att Mother har vissa gemensamma beröringspunkter även om det i denna film inte är poliserna som sköter utredningen utan istället den person som har mest att förlora. Jag tänker inte fördjupa mig i scenariot något mera, för det här är en film som kommer dyka upp i Sverige och då måste ni gå och se den! Det är en order! / guest blogger Johan

Buy me - del 2

2009-05-20T01:39:00.006+02:00

Nicolas bakom tangentbordet...
Glada nyheter från Njutafilms: en deal som ifs börjades lite före Cannes men som är nu helt spikad: SAUNA av finsken AJ Annila. Det är ett mycket spännande projekt och det gör inte det hela sämre när filmen fortsätter att samla in priserna i festivaler runt om i världen. Senast var det Bruxelles Fantasy Film Festival där SAUNA tog hem jurypriset samt 'Silver Raven'. Två av världens största fantasyfilm priserna.

I eftermiddags köade jag med mycket svett och osäkerhet om jag skulle få plat till filmfestivalens årets 'Masterclass' där festivalen bjuder in en favoritregissör till en två timmarsdiskution. I år var det Bröderna Dardennes tur. Som tur det lyckades jag komma in när ett par hundra olyckliga festivalare fick vända. Belgobröderna tillhör den mycket begränsade klubben av 2 guldpalmsvinnarna. Några få personer till tillhör klubben, nerdvänner, posta en kommentar med vilka andra tillhör klubben!

Mycket intressanta, instruktiva och djupa analyser om deras filmer och arbetsmetoder. Bröderna kunde diskutera i 15-20 minuter om en tagning, hur den blev till och varför! Me like! Lite esoterisk, några kan kalla de pretto, men något jag njöt till fullo.

Dags to crash, imorgon är det INGLOURIOUS BASTERDS och A TOWN CALLED PANIC som gäller :-)

Juste, vi var på Hollywood Classics minglet också ikväll. Mycket najs.

/Nicolas

Filmterror

2009-05-19T18:10:00.002+02:00

Så satt man på visningen av "Newsmakers" när plötsligt hela Star-biografen slocknar. Vad nu gick filmen av? Nej, vi får veta att "Don't worry, it's a major power breakdown". Efter tio minuters väntan går jag, men blir inte utsläppt av en mur poliser som blockerar ingången till biografen. Utanför skymtar jag folkmassa, flaggor och ett sjubrakandes liv. Det är ett protesttåg. När jag kommer ut ser jag att det är demonstranter mot privatiseringen av energiindustrin. Hmm, vilken coincident, verkligen... Visar sig att ett fler butiker även slocknat. Jag möter upp Anders och Carin för en snabb lunch innan visningen av efterlängtade Lars von Triers "Antichrist", men när vi kommer tillbaka en timme senare har elfrågan fortfarande inte lösts. Carin berättar att det även har kastats runt rökbomber och det kryllar av poliser och brandbilar och argt filmfolk. Tillslut kommer personalen ut med stora affisher som säger att visningen flyttas till en annan bio kl 18.00 istället. Trist bara att vi skall på social call på Hollywood Classics kl 19.00. Anti "Antichrist". Livet är svårt ibland.

Nu till Hollywood Classics fina terass och mingel!

/Ebba

Battleship Aquatica

2009-05-19T17:59:00.002+02:00

Ett parallellt party-universum för Johan

2009-05-19T16:12:00.006+02:00

Gårdagen bjöd på fester i plural och medan jag lottades ur biljett-ekvationen för tysk-festen så hamnade jag istället på Rickard Gramfors Folkets hus-fest i deras penthouse längre uppåt den bergiga delen av Cannes. Mycket trevligt, mycket öl och en hel del glada britter (se nedan). Dagen hade inte bjudit på så värst mycket i cinematiska upplevelser - Lars von Triers tråk-pretto-skräckis Antichrist, roliga brittiska dokumentären Three Miles North of Molkom (släpps på DVD av Folkets bio om några veckor) och den jobbigt handfilmade skräckisen Paintball. Istället blev det lite snack om huruvida Basterds kommer hålla vad den lovar och en massa annat skvaller.

Eftersom resten av gänget befann sig på tyska kulturföreläsningar så fick jag haka med Klubb Super 8-gänget till Göteborgsfesten där Chi An, den ängeln, snackade in mig och sedan dansade vi i nästan tre timmar i sträck. Kul att min polare från Arvidsjaur - Patrik Eklund - tävlar i kortfilmssektionen på festivalen med sin film Slitage (trailer finns på www.sfi.se) och dessutom fick gäst-DJ:a på festen. Det var där det allt började och runt 2-tiden var det dags att vanka hemåt igen. Jag måste ha precis missat resten av gänget som sökte lyckan vid lilla Majestic istället. Med en slocknad mobil gick jag och la mig istället, vilket var återigen bra för cineastskallen. Och på morgonen bokade jag in hela gänget till nattvisningen på onsdag av Sam Raimis Drag me to Hell. Huruvida någon kommer vill följa med är en annan femma.

Idag tisdag har jag hunnit med två filmer - det hyfsade australiska dramat The Combination om motsättningar mellan inflyttade libaneser och auzzies fullspäckad med en hel del klyschor, och därefter Un Certain Regard-filmen Tomorrow at Dawn. Den senare började lite halvsegt, men kom igång hyfsat i andra halvan. Den handlar om två bröder spelade av Vincent Perez (Fanfan la Tulipe) och Jérémie Renier (Lornas tystnad) som dras in alltmer i ett historiskt live-sällskap. Underhållande, men lite för lågmäld för att göra något större väsen av sig.

Efter 20 filmer avverkade är det nu dags för en ny omdömeslista:
Samson & Delilah (Warwick Thornton) - BETYG: 4
A Film With Me In It (Ian Fitzgibbon) - BETYG: 2
Whatever works (Woody Allen) - BETYG: 5
Fri os fra det onde (Ole Bornedal) - BETYG: 4
Vengeance (Johnnie To) - BETYG: 4
Antichrist (Lars von Trier) - BETYG: 2
Three Miles North of Molkom (Robert Cannan & Corinna Villari-McFarlane) - BETYG: 3
Paintball (Daniel Benmayor) - BETYG: 2
The Combination (David Field) - BETYG: 2
Tomorrow at Dawn aka Demain dès l'aube (Denis Dercourt) - BETYG: 3

Mother - Trailer
by PPouet

Så, nu är det snart dags att kolla på Bong Joon-Hos Mother som många av journalisterna verkar ha velat med i Competition-sektionen istället för Chan-Wook Parks Thirst. Varför nu en koreansk film måste bytas ut mot en annan förstår jag mig inte riktigt på. Hursomhelst har jag höga förväntningar på den. / guest blogger Johan

Pics!

2009-05-19T12:58:00.011+02:00

Ännu ett gäng blandade bilder for your pleasure tagna direkt ur Anders kamera!

Cocktailmingel hos Folkets Hus och Parker / the Gramfors residence:

Johan får sig en ordentlig snyting

Anneli säger hej!

Panorama från den ena av balkongerna

Den strikt vattendrickande skådisen Annie Labura

Anders med sångerskan Bonita (som hade konspirationsteorier om precis ALLT) och englandaktrisen Lena Sandberg som hängde med oss ett par kvällar.

Tyskfesten:

Den på Carin av tradition årliga rosettknytningen av Anders

På en tysk fest ska förstås en tysk tråkminister prata i 15 minuter, och under tiden stängdes barerna. TRÅÅÅÅÅÅÅÅK!!!!

The Germans

2009-05-19T11:22:00.008+02:00

Innan jag börjar med något annat, så skall jag:

1. Uppmana ALLA att se "Anvil", en oemotståndligt bedårande metal-dokumentär som klämmer åt kring hjärteroten. Det är omöjligt att värja sig!

2. Hälsa till Stefan Nylén som sitter hemma i Stockholm och påstår sig vara den enda som läser bloggen dagligen. HEJ STEFAN! VI SAKNAR DIG! :D

Så nu kan vi gå vidare. Igår var då tyskarnas fest, och ni som läste bloggen förra året minns dekadensen med chokladfontäner, jägermeister-pina coladas, fotomodells-bartenders, och allt i en lyxvilla upp i bergen för tusentals personer. Så ni förstår att man hade vissa förväntningar. Men krisen har även nått Tyskland. Även om festen hölls på det luxuösa Carlton Beach, så hade det hållts hårt i pluskan. Efter att ha fått g igenom en löjligt tysk inbjudnings-check (man var tvungen att visa ID, och nämna namnet på personen som givit den till en... suck), fann vi ca 500 tyskar, sprit, ett tomt dansgolv och några chips-skålar. Det hölls tal av en tysk minister (vi gissar kulturminister), och medans han stod och skanderade på tyska från sitt podium, kunde vi inte låta bli att roat notera bakgrunden: Carltons fasad, som är täckt med "Inglorious Basterds"-reklam - dvs en nazi-krigsrulle. Hähähä.

Det fanns inte mer än göra än att beställa drinkar egentligen, och prata med bolagsfolk. Där fanns även folk som skulle ut till Paul Allens (grundare av Microsoft tillsammans med Gates och en av världens rikaste män) yacht. Tydligen var den så stor att de inte fick komma in in hamnen och ligger ute på internationellt vatten. Men heter man Paul Allen räcker det inte med en vansinnesstor yacht. Nä, tydligen hade han även tillhörande helikopter och ubåt. Ja, jag säger då det...

För resten av svenskarna var det Göteborgs Filmfestivals-festen, som vi aldrig blir inbjudna på, och det blev vi inte i år heller. Vi brukar ju hamna där på än det ena än det andra sättet. Men i år var nog första gången vi inte var där.

Efter en sväng på Lilla Majestic knatade vi hem för att försöka fixa galabiljetter till "Inglourious Basterds" som skulle släppas klockan 04.00. Vi gick in 03.55 och då var det redan utsålt? Mycket märkligt. Nicolas och Johan lyckades dock få biljetter till dagsvisningen, och det var ju en jäkla tu att nån fick det. Hade varit lite skandal om ingen hade gått - med tanke på att vi har släppt originalet ;)

Idag vekar det bli Anders Bankes film "Newsmakers" samt "Antichrist". Den senare vars åsiktsgeneriering skiftar i allt större skala! Skall bli spännande!

Smell ya later fellow geeks!

/Ebba

Destined to rock together forever!

Många fler bilder från lördag och söndag!

2009-05-18T16:08:00.009+02:00

LÖRDAG:

Carin & Nicolas på Seaside

Croisetten

Mingelpartaj på Scandinavian Pavillion

Fölk

Jan Lumholdt & Ebba

SCAUL!

SEO njuter på balkongfesten 5 trappor upp från där vi bor

Hela jävla gänget!

SÖNDAG:

Panoramautsikt från festivalpalatset

Massive attack av fotografer på väg till galavisningen av Vengeance

Johan och Johnnie To!

Anthony Wong i birarr frilla!

Rickard "Johan Weilander" Gramfors

Red Carpet Fail

2009-05-18T15:58:00.004+02:00

Ta fram papper och penna och anteckna följande: Om ni skall gå på röda mattan När har gått igenom folkmassorna, de ungefär tio olika pass-kontrollerna och kommer till den sista kontroll-stationen med muren av vakter som leder upp på själva röda mattan: TA INTE DEN TILL VÄNSTER. GÅ RAKT FRAM. Hahaha - efter decennium år i Cannes tycker man att man borde ha lärt sig vilken väg att ta, men nej. Alltså, går man rakt fram så går man hela den långa röda mattan (som kind of skrämmer en från vettet med alla blixtar). Går man till vänster, tar man den korta vägen. Man går liksom bara upp för själva trappan. FAIL! Hahaha - nåväl, vi skall försöka få biljetter till galavisningen av "The Inglorious Basterds". Då gäller helt enkelt mottot: gör om, gör rätt.

Japp, som sagt det var ju den årliga SFI-festen igår, och vi stegade in i galastassen och visade vart skåpet skulle stå. Som vanligt (för) trångt och hjärtligt, och som vanligt ett satans sjå att föröka hålla sig på de små stenplattorna och inte sjunka ner i gräset med mardrömsklackarna (som btw har gett fina köttsår på fötterna). Vi minglade på så gott vi kunde och med ganska mycket funderande bestämde vi oss för att dra upp till lägenhetsfest för bolaget Vision som vi under dagen hade signat 8 filmer med. Givetvis gick vi fel och efter att ha gått i cirklar i en timme hittade vi back on track. När vi kom fram hade i princip alla gått, och de tog all dricka med sig - i sina kroppar. När vi kom fram fanns det en vinflaska kvar på sju personer, och en liten Heineken. Hahaha! Men det var kul att se Michael Dwyer igen. Vi snackade lite metal och punk ett tag och det blev eastcoast/westcoast-beef mellan New York och Kalifornien.

Sen läste vi på Kalifornianens alltmer tillslappade ansikte att det var dags för oss att lämna penthouset. Så vi traskade ner till Lilla Majestic för en sista drink för att se vilka som kunde tänkas vara där. Vi fann Animal och Karim Hussain, samt en galen man med en uppblåsbar gris. Han kallade sig Don Pedro och delade ut flyers för sin egenhändigt byggda iPhone-applikation "The iSnort". Jo, ni läste rätt. Spana in det på www.theisnort.com.

Sen började mina fötter formligen skrika, så jag sprang i panik hem. Tätt följt av de andra.

Nu är det snart dags för att gå och se "Anvil". Och apropå Anvil så är jag förresten mycket besviken. Våra biljetter till festen blev typ tillbakadragna, så vi fick inte komma in. Men vi var utanför! Haha- tyvärr hade de redan spelat, annars hade vi kunnat se dem genom de öppna väggarna. Och tydligen fick man t-shirts och osv.

Smell ya laters!

/Ebba

Bildtajm!

2009-05-18T11:19:00.015+02:00

Nu var det dags för bilderna till lördag- och söndagsäventyrerna! /Nicolas

Till mina änglar: bara 2 månader kvar tills Harry är tillbaka!
Till filmerdarna: rätt skoj att Harry Potter plankar T2 i loggan och stilen!

Seo och jag in signing, en bra deal med bra kultskräckisar.

Den ökända ITN-festen!

Och efterfesten på vår balcony med några gäster vi kappade från ITN-festen!

Och nu för Belgofesten som började vid midnatt:
Publiken välkomnades med stora statyer av belgiens bidrag till årets Official Selection: Panique au village (A town called Panic). Mycket spännande! Indien, Cowboy et Cheval har funnits länge i kortfilmsfortmat i belgien. Love'em!

Det kallar jag lysande pr-objekt!

Söndagen bjöd på mer signing, denna gång med trevliga Andre Relis. 8 filmer totalt som delas mellan Njutafilms & Studio S. Mer info i ett senare inlägg.

Och sedan var det att springa hela croisetten för mig för att byta om till pinguin style. Här ser man stilige Johan. Vengeance är en mycket mycket bra Johnnie To film. Kanske inte guldpalmsnivån, men något pris skulle den kunna få.

On to the Swedish Film Institute cocktail direkt efter visningen:

Och efterfest hos trevliga amerikanska bolaget vi signade med under dagen. Michael Dwyer is in the house!

Och man kan inte avsluta natten utan en sista öl @ Le Petit Majestic. Där fick vi en dörolig show av någon snubbe som pitchade en Iphone-app!!! Första gången jag ser en levande Iphone-app. Till hardcore fans, notera att Karim Hussain syns i bakgrunden!!!

Sunday bloody sunday!

2009-05-18T08:12:00.004+02:00

Efter att för en gångs skull slagit reträtt runt midnatt, så har jag vaknat till måndagen - CANNES 2009 #6 - utan någon form av baksmälla. Nog för att det är film hela dagen, det är också fest hela nätterna och igår hamnade vi faktiskt på festen på Scandinavian Film Stand (anordnad av SFI och min gamla klasskamrat på filmvetenskapen Andrea Reuter). Eftersom vi hade varit på galavisningen av Johnnie Tos Vengeance kom vi i full gala-mundering, vilket för egen del kändes en aning för mycket. Men jag kunde ju inte ta av mig flugan innan jag visat upp mig för Klubb Super 8:s head honcho Rickard Gramfors - som jag lånat smokingen av.

Efter att ha sett Quentin Tarantino ge Johnnie To en välförtjänt klapp på ryggen efter galavisningens slut, så kanske kändisspottingen på Scandinavian-festen var föga häpnadsväckande. Faktum är att utöver pressgardet (Fredrik Sahlin, Helena Lindblad, Gunnar Rehlin, Jan-Olov Andersson) så kunde jag bara se Amir Chamdin och Måns Herngren i vimlet (här med sin Allt flyter på marknadsvisningarna). Anders sa dock att Peter Magnusson också varit förbi. Nåväl, att få syn på kända svenskar är väl knappast något man åker till Cannes för. Mest iögonenfallande var den fulle vitklädde gubben vars mingelmetod var att ta sats ovanför trapporna, sikta på en öppning och bara försöka pricka rätt. Hans raglande hade en viss felmarginal, vilket orsakade en del knuffningar, men när jag gick hade ingen kommit till ordentlig skada. Anders fixade nog en bild på honom som läggs upp inom kort.

Well, det var inte för mina kläder och mitt kändiskåseri som jag nu hamnade framför datorn. Det var snarare för att söndagen innebar tre filmer för egen del och alla var sevärda. Först ut var Woody Allens film (läs Whatever works!!! nedan), vilket lämnade en med känslan att inget kan toppa den. Och den är än så länge oöverträffad. Eftermiddagsfilmen blev Nattvakten-regissören Ole Bornedals fina Straw Dogs-besläktade Fri os fra det onde.

Advokaten Johannes återvänder till sin hemby med fru (spelad av Aqua-sångerskan Lene Nystrøm) och två barn. Han vill rusta upp familjehuset och bosätta sig där permanent. Men på plats i byn är även hans bror Lars som kör lastbil och pimplar öl och slår sin flickvän och gärna skyller sitt elände på bosniern Alain som efter att förlorat hela sin familj i kriget hamnat i denna gudsförgätna håla. När Lars råkar köra över byäldstens fru och med stor lycka lyckas få det att se ut som om att det var Alains fel vaknar demonerna i byn och det blir upp till Johannes att skydda Alain från den snabbt organiserade lynchmobben.

Det är minst lika spännande som Nattvakten, men också en film där Bornedal med stor ilska slår bakut mot rasismen i sitt land. Han ställer också advokatfamiljens något naiva ideal mot den bistra verkligheten på ett väldigt snyggt sätt, vilket gör att när väl thrillerelementen i storyn kickar igång så är det otäckt och oerhört laddat.

Sist på kvällen var då Johnnie Tos Vengeance med den åldrade franska rockstjärnan Johnny Hallyday i huvudrollen. Ett smart och oerhört snyggt actiondrama om en fransk kock som reser till Macau när han får höra att hans dotter och hennes familj blivit nedskjutna i deras eget hem. Dottern, spelad av Sylvie Testud (Flickan som kastade tärning), är den enda överlevande och hon ber honom att hämnas. Med hjälp av tre lokala assassins skrider han till verket att spåra mördarna.

Vengeance kan med tanke på kulturkrocken, eller snarare frånvaron av kulturkrock i handlingen, ha en god chans att vinna Guldpalmen. Som alltid när det gäller Johnnie To så är det även stämningsfullt fotograferat och med den där typiska något långsamma rytmen som kontrasterar mot de hårdkokta actionscenerna. Utöver ett egensinnigt manus, finns det dessutom gott om spektakulära scener i Vengeance, som gör att den kommer att sticka ut i många år framöver. Skulle inte vara förvånad om den får en Departed-aktig re-make i Hollywood-fabriken om några år.

Liten 3D-visning

2009-05-17T17:35:00.000+02:00

Idag sov jag (Anders) kanske lite väl länge och när jag vaknade var alla spårlöst försvunna. Jag kände mig nästan lika mol allena på jorden som Zac Hobson i Galaxina-rullen The Quiet Earth. Det räckte dock bara med att titta ut för att inse att man var långt ifrån ensam. Proppfullt med folk överallt, nästan helt omöjligt att ta sig fram emellanåt. Jag gick i alla fall till filmmarknaden och kikade runt bland alla utställande filmbolag. Favoritbolaget The Asylym skyltade stort för sin Terminator-kopia "The Terminators". De har ingen skam i kroppen alls.

Efter en snabb vända till biljettkiosken för att hämta ut kvällens galabiljett till Johnnie To-rafflet Vengence gick jag på en pytteliten screening (9 stolar) för Christina Kinnes 3D-film "Delusion 3D". Den 20 minuter korta "erotiska" James Bond-pastischen var kanske ingen höjdare, men trots det och trots att den visades med en projektor som knasade till färger och skapade en hel massa irriterande ghosting i bilden så var det ändå kul att se lite naket i 3D. ;)

Trailer!

Meetings greetings

2009-05-17T15:54:00.005+02:00

Croisetten kokar av stekande sol och klockan 12 vankade jag och SEO av längs stranden för att ha möte med den man som hjälpt oss att försöka landa den film som jag har varit på jakt i över ett år. David Goldstein har varit i filmbranschen sedan 50-talet och är av de största hjältarna inom branschen, så det var en ära att han ville ha möte med lilla mig. Och vilka historier den mannen kunde berätta, oh boy! Smaka bara på det faktum att det är hans 52:a år i Cannes (han äger till och med ett hus här på Palm Beach) och genom alla dessa decennier bara sett EN ENDA film på festivalen! Som filmbuff själv är det otroligt kul att höra vilka han jobbat med genom åren, vilka filmer han har producerat, distribuerat, sålt, köpt och ja, gud vet vad. Han vet allt om branschen, han känner ALLA, och det roliga är att han i princip började i Sverige dit han flyttade och gifte sig som ung student. Han kan sju språk och bott i minst lika många länder och hans sonson ser tydligen ut soom Leonardo Dicaprio, bor på ett slott i Skåne och är bästa vän med prins Philip. Herregud.

Vi talade en del om branschens utveckling (nedgång) som precis som övriga världen krisar ganska rejält och det märks på marknaden. David berättade till exempel att Universal precis innan festivalen började avbokade alla sin 62 rum på Carlton. 62! På Carlton! Detta innebär ju att de även avbokade minst 62 flygbiljetter. Då vet man att man är desperat när ett bolag hellre förlorar en smått MASSIV handpenning på avbokade rum och biljetter än att komma till Cannes. Det märks även markant skillnad på andra bolag som franska storbolaget MK2, som förra året hade hela takterassen och bjöd på världens största fest med gåsleverhamburgare och go-go-dansare. I år har de en lite skruffig lägenhet uppe i stan och inte en skymt till fest någonstans. Och appropå fester så är även dessa tillställningar sparsmakade i antal.

Men, men vi skall inte hänga läpp för det, det är glamor på gång! Efter mötet försökte jag slå mig fram genom horden av turister för att hämta ut galabiljetten till kvällens röda matta-promenix. Klockan var tre och redan stod ett hav av folk och hängde på staketen. Jag tyckte aningens synd om alla fotografer soom står oskyddade i steksolen, inlåsta i sin smala lilla hage. "Vengeance" är det på schemat och den börjar om tre timmar, så nu är det bäst att lägga på ett kol med gala-stassen!

Ses på röda mattan, jag lovar att vinka!

/Ebba - the red carpenter

Där skall vi gå ikväll. Och redan står pöbeln där och glor. Haha ;P

Whatever works!!!

2009-05-17T14:28:00.002+02:00

Nicolas kommer att hata att jag säger det här eftersom han knappast kan ha kommit in på den fullsatta visningen av Woody Allens nya film, men det går inte att formulera det annorlunda: WHATEVER WORKS är en renodlat mästerverk. Och nu talar jag inte om någon grandios comeback, eftersom i min bok har Woody Allen aldrig försvunnit. Han är en av mina stora ikoner inom filmbranschen, och Whatever Works är en av hans fem bästa filmer (tillsammans med Annie Hall, Manhattan, Små och stora brott och Manhattan Murder Mystery).

Huvudrollen (självfallet en sorts alter ego till le realisateur) spelas av Larry David och låt mig tillägga att jag aldrig varit fan av Larry David när han själv medverkar. Han har alltid varit vassare med pennan än med sin persona. Men i Whatever works spelar han den egocentriske nihilisten Boris Yellnikoff med sådan bravur och sådan otrolig tajming att man ramlar ur biostolen. Kombinationen av Larrys vassa svada och Woodys sanslösa manus gör denna film till ett MÅSTE för vem som helst att se. Denna film är inte bara bra för inbitna Woody-diggare som jag, utan den kommer få vem som helst att garva rumpan av sig.

Bland de andra rollerna är det lika lysande - Evan Rachel Wood som Larry Davids naiva bollplank bär en stor del av filmen, men även Patricia Clarkson och Ed Begley Jr som hennes föräldrar är mästerliga i sina inhopp. Jag är övertygad om att Woodys film hade kammat hem Guldpalmen om den hade varit i competition - märkligt att så inte är fallet.

Buy me!

2009-05-17T11:24:00.002+02:00

Nicolas bakom tangentbordet... Njutafilms & Studio S signade igår 4 skräckklassiker, happy deal indeed. SEO fick för första gången ta fram vår signing hästpenna, se bildbeviset!
Två av de är filmer ur ökända Studio S programmet från tidig 80-talet: Tourist Trap och Boogeyman. De andra två är inte mindre än Scott Spiegels Intruder med Bruce Campbell och Sam Raimi i rollistan. Producerad av Lawrence Bender som senare producerade typ alla Tarantino. Och sista inköp blev Castle Freak i regi av Stuart Gordon med Jeffrey Combs och Barbara Crampton. Teamet bakom Re-Animator och From Beyond. En HP Lovecraft filmatisering. Yummi!

Dagen började även lycklig på biofronten med två franska filmer som var fantastiska. Det ena blev jag tipsad av Johan som såg den för ett par dagar sedan: Vertige, en fransk debutfilm son är en annorlunda thriller/slasher, snygg som atans. I was happy watching it! Och sedan underbara totala politisk inkorrekt OSS 117. I Luuuv!

Efter signingen var det dags för årets första besök till Skandinavien Stand, där alla nordiska samlas kring happy hour i slutet på eftermiddagarna. Lite babel med olika samarbetspartners och så träffade jag även en svensk dokumentärfilmare som jobbar med ett projekt kring en mycket gammal kultfilmsregissör.

ITN minglet var till min förvåning jättebra, extremt mycket folk och trevlig stämning. Under dagen kvasi signade vi en filmdeal med ITN chefen, en helt galen story! Jag vågar inte ens komma in i de många krispiga detaljerna, men dealen avslutades med att han tog fram ett standard tom mallkontrakt som han bad oss att fylla i själva, skrev under och gick iväg!

Efter efter-ITN-festen på vår balkong med några gäster från förra festen som vi tog med oss var det dags för Fiesta Belgium! Flamländarna och Wallonera ordnade festen tillsammans, bra där! En högklass strandfest med jättemycket folk, massa dance floors, neverending alkohol och liveband. Jag fick träffa några gamla och nya fellow countrymen, högtrevlig
Några bilder och filmklippsdags tycker jag.

Jag tänkte också skriva om meningen med livet men jag ska nog försöka se Woody Allens nya om en timme så det får bli en annan gång.

Peace.

/Nicolas

Dagens tearjerker!

2009-05-16T23:01:00.004+02:00

Regissör Warwick Thornton, producent Kath Shelper och skådespelare Rowan McNamara och Marissa Gibson mottager välförtjänade STÅENDE OVATIONER i Theatre Debussy efter visningen av Samson and Delilah. En mycket vacker och mycket tragisk kärlekshistoria om två aboriginer som har det knapert (för att vara kortfattad). / guest blogger Johan

PS. Nu är det för övrigt efterfest på vårt rum efter att ITN haft fest fem våningar ovanför oss. Nicolas har dessutom skrivit kontrakt med dom idag, men mer om det lite senare...

OSS 117: Lost In Rio

2009-05-16T20:00:00.010+02:00

"One day the Nazis will have a country of their own. Just like the Jews."

/Hubert Bonisseur de La Bath aka. OSS 117

Wee-hoo! Efter många års längtande visas äntligen andra filmen i den moderna serien av OSS 117 - filmerna! Lycka! Och vi kan ju meddela att den var minst lika mycket av en garvfest som de första. Detta är faktiskt fransk humor som funkar mer än bra, och den är något av det mer djärva slaget. Här får både kineser, japaner, amerikaner, judar, nazister, kvinnor, män, hippies, djur - ja allt egentligen, en känga som heter duggeli-duga! Framför allt är ju den franska megasuperstjärnan Jean Dujardin som alltid ett komplett ESS! Han äger verkligen skärmen. We like this.

Solen hade behagdet att erbjuda lite dödliga strålar över filmfestivalen idag, och efter två dagars blåst och regn så fick det oss att bara superlängta efter en strandlunch på Seaside. Sagt och gjort. Sen blev vi superslöa och lade oss för att sola en timme innan det var dags att går på det dagliga minglet på Skandinaviska paviljongen. Nu har festivalen satt igång på riktigt och alla som skall vara här har landat, så det det blev kramfest med alla SFI-människor, bolagstyper, filmskapare, skådespelare, journalister, festival-chefer och fan vet vad.

Efter en snabb middag på rummet och lite bloggande skall vi nu vidare tre våningar upp på ITN-mingel i deras "Eyes Wide Shut"-penthouse. Vi är lite rädda, för chefen ser ungefär ut som Joe Pesci i typ"Casino" och verkar totalt galen. Haha. Sen är det "Millennium"-fest som vi INTE är inbjudna på. Det sades att inte ens de som jobbade på Nordisk Film som är ditributörer har fått inbjudan. SEO och Nicolas skall på den belgiska festen ute på Palm Beach. Vi andra får väl hänga på rummet och blogga eller nåt.... Hahaha!

Johan får återkomma med de filmer han har sett. Nicolas skall jag tvinga berätta om frukterna av deras möten. Och så är bilder på g! Yey!

Dinner @ the balcony between mingles!

Tromatose

2009-05-16T19:37:00.004+02:00

Det har kommit till vår kännedom att Troma inte är på plats på marknaden i år. Och detta mina vänner är första gången det händer någonsin. Förra året stötte vi ju på vår vän Lloyd på en karaoke-fest, något som tydligen visade sig vara väldigt extraordinärt, då det sas att Mr. Kaufman var ganska svårt sjuk. Mycket ledsamt att höra . Och det är inte utan att en tår tränger sig ur ögonvrån när man inser att en epok faktiskt går i graven.

Vi minns alla galna Cannes-upptåg och fester de bjudit oss på genom åren och sänder våra tankar till Lloyd.

Morning Glory - CANNES 2009 #4

2009-05-16T09:46:00.006+02:00

Lördagen 16 maj har just börjat - med en god frukost på balkongen och mängder utav kaffe. Nicolas var uppe först med siktet inställt på Vertige som jag snackat upp under dagarna - tillsammans med Fish Tank den enda 4-poängaren hittills (av fem möjliga). Nu har han gått iväg på den dagliga Croisette-promenaden. En halvtimme tar det ungefär att ta sig till Arcades som ligger längst bort från oss, vilket gör Cannes-vistelsen ganska hälsosam med tanke på alla walkabouts man gör fram och tillbaks varje dag.
Ängeln Nicolas började dagen med att boka in hela gänget på Red Carpet-visningen av Johnnie Tos Vengeance! Soon it is SMOKING TIME!!!

Vengeance - Bande-annonce (vost) de Johnnie TO
by baryla

Förrgår kväll var ösregnig, gårdagen var mer eller mindre blöt, men idag är det riktigt soligt. För en Cannes-novis som mig själv som enbart har erfarenhet av den kyliga filmfestivalen i Stockholm, så var jag förundrad över hur man ställer sig inför ett biobesök när det är 25 grader varmt ute. Faktum att det är en win-win-situation. Antingen är det just såhär varmt (eller varmare), vilket gör att när man väl tagit sig till bion så är man i stort behov av svalka. Eller så regnar det som igår och då är det skönt att torka sig i salongen.

Än så länge leder jag ligan över flest filmer (10 stycken på tre dagar), även om mitt försprång över SEO och Nicolas mer har med deras många business-möten att göra. Såhär ser det ut än så länge för egen del:
Mutants (David Morley) - BETYG: 3
Give 'em hell, Malone (Russell Mulcahy) - BETYG: 2
Fatso (Arild Fröhlich) - BETYG: 3
High Lane aka Vertige (Abel Ferry) - BETYG: 4
Tormented (Jon Wright) - BETYG: 2
Bitch Slap (Rick Jacobson) - BETYG: 1
Surviving Crooked Lake (Sascha Drews) - BETYG: 2
Fish Tank (Andrea Arnold) - BETYG: 4 (en stark sådan)
Gigante (Adrián Biniez) - BETYG: 2
The Cry of the Owl (Jamie Thraves) - BETYG: 3 (en svag sådan)

Även om Nicolas skrev att ALLA såg The Descent 2, så gick jag istället på den lågmälda uruguayanska Gigante istället. Jag hade sett trailern på grottskräckisen och var skeptisk över att den kunde hålla jämn kurs med föregångaren. Uruguay-filmen var som en korsning av Fatso och One Hour Photo, eller Kieslowskis . Snäll säkerhetsvakt stalkar en städerska som han iakttar i övervakningskamerorna. Länge höll filmen god form och det var lätt att sympatisera med huvudkaraktären. Men tyvärr så utvecklade sig inte historien tillräckligt för att hamna över godkänt i betyg.

Sist på kvällen var det dags för Cry of the Owl - en thriller med åtminstone två saker som lockade mig att efter några öl ändå återvända till biomörkret halv tio på kvällen; Patricia Highsmith och Paddy Considine. Jag har svårt att ducka för Highsmith-filmatiseringar - dom bjuder alltid på något intressant. Och Considine har visat god form i det mesta han varit med i, även om han inte nått upp till samma star quality som lookaliken Sam Rockwell. Jamie Thraves som i min bok mest är känd för den oöverträffade musikvideon till Radioheads "Just" (kan ses på http://www.youtube.com/watch?v=R5X7HKxpiQA) än sina långfilmer, var jag nyfiken på. Det visade sig att han skötte sig hyfsat i denna kanadensisk-tyska (!) samproduktion. Med en något seg början och en något seg Julia Stiles som bromsklossar så lossnade det efter ungefär en halvtimme när allt verkar gå åt fanders för Considines deppiga aero-designer. Avslöjar inget mer än så, men kan tillägga att Beautiful Beast-aktrisen Caroline Dhavernas gör en riktigt bitchig biroll.

Idag blir det OSS 117-uppföljaren för de flesta i gänget. För egen del blir det aborigin-filmen Samson & Delilah och därefter antingen The Host-regissören Bong Joon-hos nya Mother, eller Ole Bornedals Fri os fra det onde.

/ guest blogger Johan

Down and dirty on brit horror

2009-05-16T01:24:00.003+02:00

It’s a dirty job and someone has got to do it! Därför tar jag tangentbordet för första gången i år (all work and no play makes Nicolas a dull boy... not!) för att hylla en film som alla Subborna/Njutas/StudioS gick och såg ikväll i sann symbios: THE DESCENT: PART 2. Ingen av oss var helt missnöjd –förutom en, guess who!!!- men ingen sprutade av glädje likaså som jag –förutom en, guess who!!!

Alla ni som inte sett The Descent, sluta läsa bloggen och se den NU. Det är en av allra bästa europeisk skräck som kom ut de senaste åren. Och hur blev resultatet när del 2 gjordes i följd av ettans succén, och inte i regi av Neil Marshall som istället håller på med Centurion?

Det är en klassisk sequel som tar upp precis där ettan slutade, och repeterar storyn en gång till men med mer blod, mer sprut, mer skrick, mer självdistans, mer bajshumor, mer female fury och flera monster! Yummi! Eller som det sägs numera: ”Feed the horse, yum, yum!”.

/Nicolas happy when I get happy splatter my way (Suck my Sinatra!).

PS: Note to God: I lied today but it was to get an invite to a high end party so it’s ok right?

Domedagskaskader

2009-05-16T00:16:00.003+02:00

En bit ut i vattnet längs Croisetten kunde man ikväll se och framför allt HÖRA trailern till världskatastrofspektakelmannen Roland "Bom-Bom" Emmerichs kommande mastodontrulle "2012". Hela världen ska tydligen återigen jämnas med marken. I en gigantisk vattenkaskad projicerades en textbaserad teaser till domedagsmusik som nästan krossade alla rutor i närheten. Hemskt fräsigt faktiskt. Jag (Anders), Nicolas, Carin och Ebba satte oss efter ett tag och njöt av lite drickbart till det sporadiska domedagstrailerljudet. Vi satt och försökte lista ut med vilka intervaller vattengrejen visades men det fanns ingen logik alls. Var 5:e minut, efter en kvart, 11 minuter... Antagligen en sjukt komplicerad logaritm som vi aldrig kommer förstå. Plötsligt - på absolut högsta volym - hördes ett klassiskt "DING-DONG!", alltså det ljud Windows kräks ur sig då något går riktigt snett. En error-alert som antagligen kommer sänka hela filmen.
Åh, så hela staden skrattade, flabbade och fnissade!

Vatten- och storbudgettrailer nedan:

(Skillnaden, räknat i år, mellan katastrof-Rolles förra film och 2012 är exakt 12 012 år, men det har säkert inget med det japanska rockbandet "12012" att göra.)

Det är Fish tanken som räknas

2009-05-15T15:01:00.004+02:00

Japp, Andrea Arnold kommer inte göra någon som gillade hennes debut Red Road besviken. Fish Tank är minst lika bra och måhända även ännu mer deppig. Katie Jarvis som spelar huvudrollen ligger nog bra till för att vinna en ansenlig mängd skådespelarpris för sin prestation, likaså har fotografen Robbie Ryan gjort ett snyggt jobb och guess what? Michael Fassbender har en bärande roll även i denna film. / guest blogger Johan

Strandlekar

2009-05-15T13:17:00.004+02:00

På stranden vid festen igår kväll passade Anders, Nicolas och Johan på att leka gissa-filmen-leken. Här är resultatet.

Bitch Slapped

2009-05-15T11:12:00.011+02:00

Här är lite bilder från gårdagens bitch slapping. Eftersom filmen inte var någon höjdare, var vi nöjda över att det var fri bar och på festen som hölls på American Pavillion på stranden intill festivalpalatset. Kändisarna från filmen stod och rotade i en liten hage medans vi talade med allehanda amerikaner. Bland annat någon bullrig typ som påstods driva New York Filmschool och ha Viktor Sjöström som farbror. Vet dock inte sannolikhetsgraden eftersom han verkade aningens överförfriskad. Sen dök britterna upp i form av Jake West med possey. Och då påbörjades något slags försök till sjöslag innan vi blev utkastade av fem bouncers för att Jake hade, hmm, hur skall jag uttrycka mig här, kastat guds helilga vatten(?) mot ett staket utanför tältet. Understrykas skall här att stället inte hade någon toalett, men serverade jättestora, tillika jätteäckliga öl. Oh, well det var väl dags att gå hem ändå.

Innan dess hann åtminstone Nicolas och Anders med en photo session med en av de tre huvudrollsinnehavarna America Olivo. Som skall pryda omslaget till juninumret av Playboy i USA. Hoppla.

Givetvis hade det börjat spöregna lagom tills vi skulle spankulera den ca 20 minuter långa vandringen hem längs Croisetten. Så jag med min festsminkning blev lite av ett katastrofdrabbat område. Ebba "the corpse paint" Rydqvist.

Dag tre kommer bestå av sporadiskt filmtittande och några möten. Vi får se var det bär oss.

/Ebba

America Olivo på Playboy

Väntan på visning utanför biografen Olympia (som typ har plaststolar??)

Makeup mishap.

Anders+America

Nicolas+America

Anders blir ömsom omtyckt, ömsom bitchslappad!

Anders och världens gladaste tyska, erotik-3D-regissören Christina Kinne

Nicolas med Bitch Slap-osten

Bitch slaps and French mountain zaps

2009-05-15T02:23:00.003+02:00

Nyss hemkommen från Bitch Slap-partyt och föregående visning. Man kan väl sammanfatta det hela som ett ambitiöst projekt att göra en revival/hommage på/till Russ Meyer eller att göra en långfilm av fighten mellan The Bride och Elle Driver i Kill Bill 2. Dvs dra ut en fight till 110 min film utan att det händer något direkt spännande. Samtliga i Sub-teamet var på plats och så gott som alla bekräftade att det gick att somna i en kvart och ändå vakna upp i samma actionscen. Låter kanske inte helt fel, men det var det minsann. Öppningsvinjetten är dock fullkomligt strålande och soundtracket (som delades ut på efterfesten) är minsann starkt.

Idag levde jag i ett parallellt Cannes-universum från mina vänner. Medan de gick och såg Moon tog jag itu med hela tre filmer; norska Fatso (ganska härlig komedi med mycket roligt snusk), brittiska Tormented (skolskräckis med mordiskt mobbningsoffer-spöke som kommer tillbaks och likt Carrie gör processen kort med sina fiender) och franska Vertige. Jag säger här och nu att alla ni skräckfans har en gyllene stund till mötes när denna film dyker upp. Med viss touch av Wolf Creek handlar den om ett gäng drygt-tjugoingar som beger sig till kroatiska bergen för att klättra en beryktad bergsstig. Självfallet går allt åt helvete och dessutom verkar det finnas någon i skogarna som inte gillar främlingar. Jag är minsann stor fan av Wolf Creek, men Vertige är minst lika bra om inte bättre. Här bjuds nämligen inte på någon längre upptakt, utan här startar spänningen från första bergsklättrarscenen och sedan släpper det inte förrän filmen slutar. Detta är fransk skräck när den är som bäst! / guest blogger Johan